Var tionde student dricker riskfyllt
Var tionde student dricker alkohol på ett sätt som riskerar deras hälsa. En hög siffra, men inte högre än i jämförbara åldersgrupper. Det visar en ny undersökning av högskolestudenters alkoholvanor.
Undersökningen visar ingen skillnad mellan studerande män och kvinnor – ungefär 10 procent är riskkonsumenter i båda grupperna. Det är ungefär samma nivå som icke studerande i motsvarande åldersgrupper.
Med riskfylld alkoholkonsumtion menas här en veckodos som överstiger 14 standardglas för män och nio för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 10-15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
– Unga vuxna är den åldersgrupp som har den högsta konsumtionen av alkohol. Här utmärker sig inte studenterna som grupp. Däremot tycks berusningsdrickandet fortsätta högre upp i åldrarna bland studenterna, säger Sven Andréasson, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.
Berusningsdrickandet är högt bland studenterna särskilt i åldrarna 18-24 år. Undersökningen visar att det är betydligt vanligare att manliga studenter dricker sig berusade. Cirka 16 procent av männen i åldern 18-34 år berusningsdricker varje vecka och cirka sju procent av kvinnorna. Det ökar risken för ohälsa och andra sociala konsekvenser som olycksfall och våld. Studieresultaten riskerar också att försämras.
Den höga konsumtionen av alkohol motiverar ett förstärkt drogförebyggande arbete på universitet och högskolor. Studietiden är den period i livet där de ”vuxna” alkoholvanorna grundläggs. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att stödja det förebyggande arbetet på universitet och högskolor när det gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak.
– Målet är att alla universitet och högskolor ska ha ett långsiktigt och strukturerat drogförebyggande arbete. Inriktningen bör främst vara att förebygga riskfylld konsumtion av alkohol, säger projektledaren Elisabet Flennemo.
– Det är positivt att regeringen uppmärksammar vikten av förebyggande arbete eftersom den höga konsumtionen av alkohol inte bara påverkar studenterna utan också närstående och samhället i stort, säger Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.
Tänkbara insatser är alkoholscreening med kort rådgivning som kan erbjudas både till studenter och anställda vid universitet och högskolor. Metoden har visat sig ge goda resultat när det gäller att påverka alkoholvanorna. Ett sätt att nå många studenter är att erbjuda mejlbaserade alkoholvanetest med personlig återkoppling.
Undersökningen av alkoholvanorna genomfördes i början av 2009. 4000 studenter tillfrågades i en enkät, svarsfrekvensen var 55 procent.
Kontaktinformation
För mer information:
Sven Andréasson, avdelningschef, 08-566 135 82, e-post: sven.andreasson@fhi.se
Elisabet Flennemo, projektledare, 070-237 07 66, e-post: elisabet.flennemo@fhi.se
