Oftare sömnapné hos syskon till redan drabbade
Barn vars syskon lider av obstruktivt sömnapné löper kraftigt ökad risk att också få diagnosen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i den amerikanska vetenskapstidskriften Sleep.
Vid obstruktiv sömnapné (OSA) uppstår andningsuppehåll under sömnen på grund av att svalget faller samman vid inandning, som därmed försvåras eller blockeras. OSA leder till försämrad sömnkvalitet och i svåra fall syrebrist, vilket kan leda till allvarliga följder som inlärningssvårigheter, hjärt-kärlkomplikationer eller till och med dödsfall. Behandlingen är i första hand operation av halsmandlar och körtel bakom näsan.
För att kunna identifiera riskfaktorer för barn att insjukna i OSA har forskare vid Karolinska Institutet gått igenom sjukhusdata från alla 2.7 miljoner barn i Sverige. Av dessa hade 854 pojkar och 627 flickor fått en OSA-diagnos under perioden 1997 till 2004. Resultaten visade att syskon till barn med en OSA-diagnos hade en drygt 30 gånger högre risk för att också få en OSA-diagnos, jämfört med barn med syskon utan diagnosen.
– Bland barn i den allmänna befolkningen är risken för OSA relativt liten, cirka 2 procent är drabbade. Men för ett barn vars syskon har en OSA-diagnos är risken mångfaldigt högre. Vårdgivare bör därför vara uppmärksamma på sömnrelaterade andningsbesvär och snarkning även hos syskon till barn med OSA, säger Danielle Friberg, öron-näs-hals-kirurg och en av forskarna bakom studien.
Även sannolikheten att ha diagnostiserats med förstorade halsmandlar och körtel bakom näsan, en viktig riskfaktor för att utveckla OSA, var 4 gånger förhöjd bland syskon till barn med samma diagnos.
Det går inte att utifrån resultaten avgöra om den höga syskonrisken beror på gener eller på gemensamma miljöfaktorer. Forskarna betonar att en del av den höga sannolikheten för OSA-diagnos hos syskonen kan förklaras av att föräldrar till OSA-drabbade barn i högre utsträckning söker vård för liknande symtom hos syskonen.
Publikation: “Sibling risk of Pediatric Obstructive Sleep Apnea Syndrome and Adenotonsillar Hypertrophy”, Danielle Friberg, Jan Sundquist, Xinjun Li, Kari Hemminki, Kristina Sundquist, Sleep, 1 augusti 2009
För mer information, kontakta:
Med dr Danielle Friberg
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet
ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Tel 08-58581408
Mobil: 070 938 88 80,
E-post: danielle.friberg@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
