Metaforer bör vägas på guldvåg i vetenskapsrelaterade konflikter
Det behövs förutsättningslösa diskussioner om hur universitet bör förhålla sig till medier i vetenskapsrelaterade konflikter. Det är en av slutsatserna medievetaren Erik Lindenius drar i sin avhandling om mediekonflikten kring Uman Genomics och Medicinska Biobanken.
I början av 2000-talet blossade det upp en konflikt kring den Medicinska biobanken och bioteknikföretaget UmanGenomics. Konflikten bevakades i medierna under flera år och kom att involvera forskare, företagare, politiker, universitets- och landstingsledning, journalister och blodgivare. Det är mötet mellan alla dessa aktörers åsikter och retoriska utspel i pressen som Erik Lindenius har studerat i sin doktorsavhandling.
I studien jämförs tidningsbevakningen i lokal och nationell press med offentliga handlingar om Medicinska biobanken och UmanGenomics som under samma period inkom i Umeå universitets diarium. Lindenius visar att pressen lade fokus på andra frågor än vad som diskuterades internt på universitetet, men också att man använde en annan sorts ordval. Metaforen Guldgruva, som i början av konflikten ofta användes i medierna för att beskriva den Medicinska biobanken, förekom till exempel aldrig i universitetsdokumenten. När UmanGenomics fick ekonomiska problem efter några år försvann också metaforen ur mediernas språkbruk.
Mediernas användning av förenklande metaforer är en del av problemet med så kallade ”medierade konflikter” framhåller Erik Lindenius. Han anser att mediediskussionerna hade mått bra av att andra typer av perspektiv, andra typer av metaforer, fått större utrymme.
– Forskare, politiker och medier var överens om att Medicinska biobanken var en guldgruva, men guldfyndigheter kan som bekant skapa guldfeber och guldrush, säger Erik Lindenius. Mediernas bruk av ensidiga metaforer leder in diskussionen på ett spår som det kan vara svårt att avvika ifrån.
Efter att ha studerat mer än trehundra tidningsartiklar om konflikten konstaterar Lindenius att den skapade större intresse för den lokala än den nationella pressen, och att även infallsvinklarna var olika.
– De lokala nyhetsartiklarna lade större fokus på enskilda personer, säger Erik Lindenius. Nationella medier var däremot mer intresserade av att använda vissa händelser som exempel för att beskriva eller diskutera bioteknikbranchens tillstånd i Sverige överlag.
Fredagen den 25 september försvarar Erik Lindenius, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guldgruvan som försvann? En mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Anna Olofsson, institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan, Östersund.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Erik Lindenius på
tel 090-786 51 52, 070-5857778 eller via e-post erik.lindenius@kultmed.umu.se.
