Försummad munhälsa hos personer med psykiska besvär
Personer som vårdas i den psykiatriska öppenvården har färre tänder än befolkningen i övrigt och är i stort behov av tandbehandling. Den bristande munhälsan påverkar även hur individen upplever sin livssituation. Det visar en ny avhandling från fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola.
Munhälsan hos befolkningen i allmänhet har förbättrats markant de senaste 30 åren, en utveckling som inte kommit personer drabbade av psykisk ohälsa till del.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till att personer med psykiska besvär har dålig munhälsa, säger Karin Persson, leg. sjuksköterska och forskare vid fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola.
Psykisk ohälsa innebär stora påfrestningar för individen, många ändrar sin dygnsrytm, äter oregelbundet och har svårt att upprätthålla den personliga munhygienen.
Långvariga läkemedelsbehandlingar, som ofta orsakar muntorrhet, är också vanliga. För vissa innebär de psykiska besvären även nedsatt arbetsförmåga, vilket i sin tur påverkar privatekonomin.
Det finns mycket lite forskning som visar hur psykisk ohälsa påverkar munhälsan. Ännu mindre vet vi om munhälsan hos dem som vårdas i den psykiatriska öppenvården, något som Karin Persson tagit fasta på i sin forskning.
– Genom att undersöka patienter har jag kartlagt munhälsan hos personer som vårdas i psykiatrisk öppenvård. Patienterna som ingått i studien har även fått svara på frågor för att ta reda på hur munhälsan påverkar individens livssituation.
Resultatet redovisar Karin Persson i avhandlingen ”Oral Health in an Outpatient Psychiatric Population”.
Kartläggningen visar bland annat att personer med psykiska besvär har färre tänder än befolkningen i övrigt. De är också i stort behov av tandbehandling på grund av bristande hygien och förekomst av allvarlig tandköttsinflammation.
– Intressant att notera är att den undersökta gruppen besökt tandvården relativt ofta, tre fjärdedelar uppger att de varit hos tandläkaren eller tandhygienisten vid minst ett tillfälle det senaste året. Trots detta var behovet av behandling stort.
Studien visar även att den dåliga munhälsan påverkar individernas livssituation negativt. De skattar sin livskvalitet lägre och upplever mer besvär, som svårigheter att tugga och prata, än befolkningen i övrigt.
– Det preventiva arbetet måste ses över och förbättras. Vårdgivaren bör till exempel ställa frågor om munhälsan, man bör även se över samarbetet mellan den psykiatriska öppenvården och tandvården, menar Karin Persson.
Disputationen äger rum den 30 september, 2009, kl 9.00.
Plats: Aulan, Fakulteten för Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Karin Persson
Telefon: 0709 – 655 418
E-post: karin.persson@mah.se
