De nio värsta miljöhoten kartlagda
Jorden står inför nio allvarliga hot. Om dessa inte tas på allvar kan det sluta i en miljökatastrof. Det säger en KTH-forskare som tillsammans med en internationell grupp av ledande miljöforskare idag publicerar en artikel i den tunga vetenskapliga tidskriften Nature.
Förlust av biologisk mångfald och förändrad markanvändning – där har du två av nio kritiska farorna på den nyuppdaterade miljödagordningen.
Det är en internationell grupp bestående av 28 välrenommerade forskare som identifierat hoten. Dessutom har de slagit fast vilka kritiska gränsvärden för sju av nio hot som mänskligheten bör hålla sig inom för att våra samhällen ska kunna fortsätta utvecklas och blomstra.
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och medförfattare till artikeln om miljöhoten, säger konskvensen av korsade gränsvärden kommer att bli en rejält besvärlig tillvaro för jorden samtliga innevånare.
– En obalans i ekosystemen leder till sjukdomar bland djur och växter. Är man fattigt och bor i fel del av världen drabbas man som vanligt dessutom betydligt hårdare, säger Sverker Sörlin.
Han anser att arbetet är viktigt eftersom det kan fungera som ett stödjande instrument för att sätta upp riktlinjer för hur vår miljö ska hanteras.
– Det blir exempelvis lättare för världens regeringar att sätta gränser för industrins utsläpp. Se bara hur bra det fungerat runt gränserna för koldioxidutsläpp. Nu tillkommer ytterligare sex gränsvärden att jobba med, säger Sverker Sörlin.
Men det är inte bara politikerna som har nytta av det arbete som gjorts, även företagen själva får det lättare att sätta gränser. Sverker Sörlin hänvisar till en nypublicerad artikel i tidningen The Guardian om att flygindustrin ska skära ned koldioxidutsläppen med 50 procent till år 2050.
– En annan mycket viktig poäng och styrka med artikeln är att den tydliggör klimatfrågan, och når fram till dess kärna, säger Sverker Sörlin.
Arbetet som ligger till grund för artikeln har varit omfattande, och pågått under två år. Arbetet i sig bygger dessutom på forskning som sträcker sig ännu längre tillbaka i tiden.
– Kartläggningen av alla de data som ligger till grund för studien är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan naturvetenskapliga forskare, arkeologer och miljöhistoriker, säger Sverker Sörlin.
Enkelt uttryck har forskarna ritat den första preliminära kartan över var jordens säkerhetsmarginaler finns. Utanför dessa vill mänskligheten inte gå, enligt kollegan, professor Jonathan Foley, chef för Institute on the Environment vid University of Minnesota.
Hela listan på de nio hoten – hot som på ett eller flera sätt har en koppling till varandra – ser ut som följer:
Utsläpp av växthusgaser.
Uttunning av ozonlagret.
Försurning av haven.
Förändrad markanvändning.
Användning av sötvatten.
Förlust av biologisk mångfald.
Tillförsel av kväve och fosfor till land och hav.
Aerosoler i atmosfären.
Utsläpp av miljögifter.
För mer information, kontakta Sverker Sörlin på sorlin@kth.se eller 070 – 545 25 26.
