Bättre hälsa men större klyftor – globalisering med olika ansikten
Globalisering kan leda till bättre hälsa, men också till ökade klyftor, beroende på vilken form av globalisering vi pratar om. Nationalekonomen Therese Nilsson, Ekonomihögskolan i Lund, har skrivit en avhandling som handlar om samband mellan bristande jämlikhet, globalisering och hälsa.
Länder öppnar allt mer sina gränser och globalisering har länge varit ordet på allas läppar. Men globaliseringen kommer i många skepnader. Therese Nilsson har bland annat studerat om social, ekonomisk och politisk globalisering har effekt på hälsan i olika länder över tid.
Ekonomisk globalisering mäter exempelvis hur mycket länder handlar med varandra och hur mycket de direktinvesterar i andra länder. Den sociala biten handlar om hur många som använder internet, turism, hur många massmedier som finns, hur många McDonalds och Ikea som etablerats – det vill säga ett mått på hur mycket människor i olika länder interagerar och på kulturell samstämmighet. Den politiska aspekten gäller om länder är med i FN:s säkerhetsråd, IMF, Världsbanken och hur många utländska ambassader man har i landet.
Att titta på de olika formerna av globalisering i relation till livslängd är ett område som få nationalekonomer studerat tidigare.
– Studien visar att ekonomisk globalisering ökar livslängden. Den positiva effekten gäller både hög- och låginkomstländer som valt att bli mer globaliserade. Man kan tänka sig att handel, som gör att vi får tillgång till större utbud av varor, men även utbildning och antal läkare, kan vara några faktorer genom vilka globalisering kan påverka hälsan, säger Therese Nilsson.
– Däremot finner vi ingen hälsoeffekt från social globalisering. Man kan spekulera i att denna globalisering, exempelvis med tillgång till internet, borde ge ökad kunskap för att förbättra hälsan. Men när människor träffas mer kan också sjukdomar som hiv/aids spridas lättare. De två effekterna kanske motverkar varandra.
Avhandlingen ”Inequality, Globalization and Health” består av fyra olika avsnitt som behandlar de nämnda områdena ur olika perspektiv. Data som har använts handlar om 90 olika länder över hela världen.
Forskaren visar också att liberalisering och globalisering kan öka de ekonomiska klyftorna i samhället.
– Handelsliberaliseringar har en tendens att öka inkomstgapet i ett land, liksom social globalisering. Däremot pekar studien inte mot att inkomstfördelningen i ett land förändras av andra former av liberalisering och globalisering. Det är intressant med tanke på att andra studier visat att nivån på den ekonomiska välfärden inom länder ökar av de faktorerna.
Avhandlingen heter “Inequality, Globalization and Health”.
Therese Nilsson disputerade den 18 september vid Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Medförfattare till två kapitel i avhandlingen är Andreas Bergh, Nationalekonomiska institutionen.
Kontaktinformation
Therese Nilsson nås på therese.nilsson@nek.lu.se, 046-222 86 83 eller 0733-96 79 19.
