Förskolebarn utmanar stereotypa könsmönster
Könet avgör hur barnen bemöts i sin lek och i sitt lärande på förskolan. De gånger barnens möjligheter utvidgas sker det på barnens, inte lärarnas initiativ. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
Förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande. Men ett forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik – där 114 videosekvenser från sex olika förskolegrupper genusanalyserats, totalt 45 timmar film – visar något annat.
Analysen visar att flickor får sämre respons på frågor och yttranden, att lärarna maskuliniserar pedagogiska redskap och att maskulinitet är norm i barns lek och ritande. Detta förstärks i samspelet mellan lärare och barn eftersom lärarna har stereotypa föreställningar om vad som intresserar flickor och pojkar.
Men analysen urskiljer även exempel på både gemenskap och överskridande bland förskolebarnen. Pojkar och flickor visar sig ofta dela både lek och lärande. Dessutom visar de stor omsorg genom det ansvar de tar för varandra och den hjälpsamhet de visar varandra.
Analysen visar också hur individuella gränsöverskridanden bland barnen sker på förskolan. Den stereotypa genusstrukturen förändras och nydanas på så sätt. Ett gränsöverskridande kan betyda att en legofigur som har genusmärkts av en lärare omdefinieras av barnen själva, från ”gubbe” till ”mamma”.
— Barn såväl som lärare är aktörer när det gäller hur genusstrukturer uttrycks, gestaltas och skapas i verksamheten, skriver Ingrid Pramling Samuelsson, professor, och Eva Ärlemalm-Hagsér, doktorand, i senaste numret av Pedagogisk Forskning i Sverige.
— Men ett resultat i studien är att det är barnen som omformulerar och utvidgar sina möjligheter. Inga exempel finns i materialet där lärare medvetet utmanar barnen till gränsöverskridande.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Ärlemalm-Hagsér, 031-7862007, eva.arlemalm-hagser@ped.gu.se eller Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461 / 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se