Om 1990-talets kraftiga högskoleexpansion
Allt fler från icke-akademiska hem studerar på högskolan. Studieresultaten hänger inte på vilken högskola studenten läser vid, utan snarare på hur motiverad man var att börja plugga från början. Bara 40 % av alla studenter tar en formell examen! Att ha ett examensbevis betyder 13-22% mer i plånboken om du är naturvetare från ett äldre universitet. Det är några av resultaten som nationalekonomen Susanna Holzer redovisar i sin doktorsavhandlin.
I avhandlingen framgår bl.a. att expansionspolitiken varit framgångsrik ur ett jämlikhetsperspektiv, då framförallt barn från icke-akademiska hem fått en nästan 100-procentig ökad chans att studera vidare. Expanderingen av högskolesektorn har inte bara minskat det fysiska avståndet till högre studier, menar författaren, utan resultaten i avhandlingen antyder att även det sociala avståndet har minskat – fler socioekonomiska grupper verkar betrakta högre utbildning som ett minst lika självklart val efter gymnasiala studier, som att träda in på arbetsmarknaden.
Väl inne i systemet visar Susanna Holzer att studenters studieresultat inta kan knytas till studentens högskoleval. De skillnader som finns i studentprestationer beror snarare på faktorer som studenternas initiala motivation till sina studier och kompiskvalitet än på högskolorna själva.
Bara ca 40-procent av alla studenter avslutar sina studier med en formell examen. För studenter som läst naturvetenskap vid de äldre universiteten (Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala) visar Susanna Holzer är detta extra speciellt, då lönepremien av att ha en formell examen är ca 13 procent för män, respektive 22 procent för kvinnor, jämfört med män respektive kvinnor vid samma högskolekategori och som har motsvarande utbildning men ingen formell examen. Motsvarande lönepremie av en formell examen återfanns inte bland studenter vid andra lärosäten i Sverige eller bland studenter som läst i huvudsak samhällsvetenskapliga ämnen.
Samtliga tre studier i Susanna Holzers doktorsavhandling bygger på mycket omfattande statistiskt material över unga vuxnas socioekonomiska bakgrund, studieval, studieprestationer och arbetsmarknadssituation i Sverige under åren 1977 fram till 2006.
Susanna Holzer kommer ursprungligen från Motala. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Mårten Palme, verksam vid Stockholms universitet, och fil. dr Håkan Locking, verksam vid Växjö universitet. Sedan en kort tid tillbaka arbetar Susanna Holzer som analytiker på Sveriges Riksbank i Stockholm.
Avhandlingen “University Choice, Equality, and Academic Performance” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 6 november, klockan 13.00.
Disputationen äger rum i sal M1083 (Södra salen) vid Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Per-Anders Edin, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanna Holzer, telefon: 08-7078474 eller e-post: susanna.holzer@riksbank.se
Avhandlingen kan beställas från Växjö University Press, vup@vxu.se, 0470-708267.
