Skillnader i hälsa bland äldre personer i minoritetsgrupper
Äldre personer i minoritetsgrupper kan uppleva att de har en god hälsa, men migration upplevs som en belastning för hälsan. Många studier har tidigare visat att äldre personer i invandrar- och minoritetsgrupper har sämre hälsa än större delen av befolkningen.
– Men så är det inte alltid. Det finns minoriteter där de äldre upplever sin hälsa som god – rentav bättre än majoritetsbefolkningen, säger Gunilla Kulla som disputerar den 6 november vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Hon har i sin avhandling Åldrande, hälsa, minoritet studerat hur äldre finlandssvenskar upplevde sin hälsa. Forskningen omfattade både äldre finlandssvenskar som bodde i Finland och sådana som invandrat till Sverige. Dessutom har en grupp finskspråkiga invandrare medtagits i jämförande syfte. Forskningsmaterialet samlades in genom 207 enkäter och intervjuer i Finland och genom 827 i Sverige. Totalt ingick 983 äldre personer.
Avhandlingen visade att de äldre finlandssvenskarna i Finland tyckte att de hade god hälsa. Den egna personligheten, fysisk hälsa och funktionsförmåga, sociala relationer, samhället och en god ekonomi hade stor betydelse för hur de upplevde sin hälsa.
– Det mest överraskande var sambandet mellan god hälsa och god ekonomi, menar Kulla. Detta eftersom den grupp som studerades torde vara en tämligen homogen grupp i det avseendet – alla var födda före andra världskriget och skillnaderna i ekonomi var inte stora. Dessutom finns det tidigare studier som visat att ekonomin inte hade någon betydelse för hur äldre finlandssvenskar upplevde sin hälsa. Därför är det inte entydigt hur man skall tolka detta.
De äldre finlandssvenskar som invandrat till Sverige bedömde sin hälsa som bättre än vad de finskspråkiga invandrarna gjorde. Finlandssvenskarna var kvar i arbetslivet två år längre än de finskspråkiga invandrarna och pensionerades mera sällan på grund av sjukdom.
– Detta överensstämmer med tidigare studier som är gjorda i Finland, säger Kulla. Där har man funnit att finlandssvenskarna, en minoritet som omfattar under 6 % av finländarna, bedömer sin hälsa som bättre än den finskspråkiga majoritetsbefolkningen. Någon entydig förklaring till detta har forskarna inte funnit. Det kan röra sig om en kombination av gener, levnadsvanor och det som kallas för socialt kapital. Tydligen höll skillnaderna i sig, när grupperna flyttade till Sverige, resonerar Kulla.
Resultaten visade också att en återflyttning till Finland kunde innebära en belastning för äldre personers hälsa. En del av dem som hade flyttat tillbaka som pensionärer hade upplevt återflyttningen som tung. Och bland dem som valt att stanna kvar i Sverige menade många att det var för sent att flytta tillbaka. De var redan för gamla och hälsan skulle kanske inte klara en så omvälvande process.
– Många invandrare tänker sig att de ska flytta tillbaka till sitt ursprungsland när de blir pensionerade, påpekar Gunilla Kulla. Men hälsoproblem kan försvåra eller omöjliggöra en återflyttning.
En återflyttning kunde också medföra negativa överraskningar.
– Efter en återflyttning till Finland kanske man inte längre klarade av att upprätthålla de sociala kontakterna i Sverige. Och man orkade kanske inte längre besöka bekanta i Sverige så som man hade planerat, säger Kulla.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt att vara observant på att det kan förekomma skillnader i hälsa både mellan minoriteter och inom minoriteter. Sociala och kulturella skillnader kan inverka på hur äldre bedömer och upplever sin hälsa, säger Kulla.
I Sverige finns det en mångfald av minoritetsgrupper med ett ökande antal äldre. Också i Finland kommer det här att bli aktuellt inom en snar framtid. Är det så att man ser invandrare och minoriteter som en homogen grupp? frågar Kulla. Eller förmår vi se den individuella, kulturella och sociala bakgrund mot vilken de äldre speglar sin hälsa?
Gunilla Kulla arbetar som lektor i äldrevård vid yrkeshögskolan Novia i Vasa, Finland.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Åldrande, hälsa, minoritet – äldre finlandssvenskar i Finland och Sverige
Avhandlingsförfattare: Gunilla Kulla
Tel: (+358) 50 345 22 30 (bostad), E-post: gunilla.kulla@pp.inet.fi
Huvudhandledare: Anneli Sarvimäki, +358-9-61226128, docent, forskningsdirektör, Äldreinstitutet, Helsingfors.
Bihandledare: Sirkka-Liisa Ekman, +46-708-495604, professor, Karolinska Institutet, Stockholm.
Opponent: Peter Öberg, docent, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 6 november 2009, kl 13.00 i Aulan, NHV.
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg, Sverige
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
