Att vara pojke är en riskfaktor
När det gäller för tidigt födda barn – barn födda före den 37:e graviditetsveckan – har nyfödda pojkar en sämre prognos än nyfödda flickor. Läkaren Emma Elsmén Steen undersöker i en avhandling från Lunds universitet varför manligt kön utgör en riskfaktor för ökad sjuklighet hos dessa spädbarn.
För tidig födelse medför en risk för följder som lågt blodtryck, hjärnblödningar, lungomognad och på sikt neurologiska och kognitiva handikapp. Risken är större ju mer för tidig födelsen är: komplikationerna drabbar framför allt de allra mest omogna barnen, födda före den 28e veckan.
Emma Elsmén Steen har undersökt könsskillnaderna i denna sjuklighet genom journal- och registerstudier samt arbeten på klinik och i laboratorium.
– Att nyfödda pojkar är mer i riskzonen än flickor är välkänt. Jag ville gå djupare in i frågan och framför allt se vad som händer de första kritiska dygnen, säger hon.
I en studie av journalerna för drygt 200 mycket för tidigt födda barn kunde hon visa att pojkarna är sjukare än flickorna under denna första tid. De behövde t.ex. oftare andningshjälp redan från början, och behövde också oftare hjälp att hålla uppe blodtrycket. Ändå hade pojkarna, trots den behandling som gavs, lägre blodtryck dygnet efter födelsen samt utvecklade oftare kronisk lungsjukdom.
I en annan studie, byggd på data i en nationell databas, undersöktes förekomsten av komplikationer i drygt 1 miljon förlossningar. Graviditeter med pojkfoster visade sig ha en ökad risk för att drabbas av alla de undersökta komplikationerna: havandeskapsförgiftning, för mycket fostervatten, infektion, att moderkakan lossnar och att fostervattnet går för tidigt.
Det var bara vid ”för mycket fostervatten” och havandeskapsförgiftning med födelse före 32e veckan som risken ökade om fostret var en flicka.
– Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, är en sjukdom som man fortfarande vet ganska lite om. Det är möjligt att den preeklampsi som uppstår tidigt i graviditeten, och framför allt drabbar mödrar med flickfoster, är en annan sjukdom än den som uppstår senare under graviditeten och mest drabbar mödrar med pojkfoster, säger Emma Elsmén Steen.
Forskningen om könsskillnader i sjuklighet under fostertiden har fått ett uppsving på senare år. Dels kan mer kunskap på det här området bidra till en större förståelse för sjuklighet hos nyfödda allmänt sett, dels har insikterna ökat om könets betydelse i en mängd olika medicinska sammanhang.
Emma Elsmén Steen tror att de för tidigt födda pojkarnas större sjuklighet kan bero på att pojkfoster mognar senare. Det kan ge dem en sämre förmåga än flickorna att reagera på stress, svara på en inflammation och reglera sitt blodtryck. Vid graviditeter som gått tiden ut har pojkarna haft mer tid på sig att komma i kapp i utvecklingen. Även där löper pojkarna större risk för sjukdomar och dödlighet än flickorna, men skillnaden mellan könen är inte lika stor.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Gender differences in perinatal morbidity and long term consequences of preterm birth” och läggs fram den 10 december. Emma Elsmén Steen kan nås på tel 0709-31 71 09 eller Emma.Elsmen@med.lu.se.
