Från monster till människa – om vampyrberättelsen
Vampyren hemsöker vår kultur. När SF härom veckan startade biljettförsäljningen till den nya vampyrfilmen New Moon, brakade sajten ihop. Tv-serien True Blood är en given publiksuccé och bokhandlarna flödar av vampyrböcker. Men vad beror vampyrens popularitet på? Vad är det för specifika egenskaper som gör att den aldrig tycks sluta fascinera oss? Det är frågor som litteraturvetaren Anna Höglund besvarar i sin avhandling ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet”.
Studien visar att vampyren är ett monster som tillåter både identifikation och distans vilken gör den till en lämplig gestalt för människan att använda när hon skall berätta om sig själv och sin omvärld.
– Genom att studera historiska och kulturella kontexter kan man nå en förståelse för varför vampyren har gestaltats på olika sätt i skilda tider och rum, berättar Anna Höglund.
På samma sätt kan man också betrakta vampyrberättelsen för att förstå den historia och kultur den skapats i. I betraktelsen av vampyrberättelsens historia utifrån ett kulturkritiskt perspektiv framträder ett tydligt mönster.
I alla de skiftande sammanhang där vampyrkaraktären figurerar pågår ett maktspel, ett spel där vampyrkaraktären används strategiskt för att uttrycka politiska åsikter och befästa ideologiska föreställningar. Att ständigt figurera i maktspel på det här sättet är ett primärt särdrag i vampyrberättelsens historia och den samhälleliga turbulensen lämnar avtryck i vampyrberättelsen.
Avhandlingen visar på två viktiga delmoment i tecknandet av vampyrberättelsens historia.
För det första beskriver studien hur vampyrkaraktären och vampyrberättelsen formats till det de är idag. Under perioden transformeras vampyren ifrån folktrons motbjudande gengångare, till en attraktiv adelsman och vidare till en Greve Dracula för att i vår samtid gestaltas som det som i studien benämns som en humanvampyr. En vampyr som står med det ena benet i monstrets värld och det andra i människans.
För det andra förklarar studien varför vampyrkaraktären och vampyrberättelsen formats till det den är idag. Den beskriver de politiska och ideologiska föreställningar som existerar i det samhälle inom vilken vampyrgestalten skapas och som föder olika typer av vampyrer. Om vampyren tidigare i historien främst var ett monster som användes för att gestalta det människan var rädd för, är blodsugaren idag framförallt ett monster som hon identifierar sig med.
Det, hävdar Anna Höglund, beror på att vår samtid i hög grad genomsyras av konsumtionskulturens logik. Människan i konsumtionskulturen lever i en kravfylld tillvaro som påverkar hennes självbild. Typiskt är känslor av otillräcklighet och utanförskap. För vår samtids människa blir vampyren en allierad som erbjuder alternativ och tillgodoser behov som åsidosatts i konsumtionssamhället.
Anna Höglund har sedan 1990 studerat litteraturvetenskap, kulturvetenskap, kultursociologi och sociologi vid Växjö universitet och Lunds universitet. Skräckkulturen och särskilt dess monster och freaks har fascinerat henne sedan barnsben.
Studiet av vampyrer och andra monster har alltid varit och kommer definitivt förbli Höglunds främsta intresse, både som akademiker och privatperson. Just nu arbetar hon som kursutvecklare av en sommarkurs om vampyrer och skräck för det nya Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet” försvaras fredagen 11 december 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Yvonne Leffler, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Höglund, telefon: 073-435 18 69 eller e-post: anna.hoglund@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom vup@vxu.se.
