Webbmodell visar kopplingen mellan energisystem och klimat
Framtidens energisystem och därmed klimatet påverkas av en mängd faktorer, till exempel energibehov, koldioxidskatt och nya energitekniker. Samband som inte alltid är lätta att förstå. Med ett webbaserat verktyg som presenteras på FN:s klimatmöte som nu pågår i Köpenhamn kan användaren själv pröva vilka effekter olika beslut och val av energiteknik får.
Verktyget låter användaren välja olika förutsättningar för energisystemets utveckling – till exempel resurstillgång, efterfrågan på energi och politiska beslut. Beräkningsmodellen bakom verktyget kombinerar energitekniker med energikällor (bioenergi, fossila bränslen, sol- och kärnkraft) för att möta behoven så kostnadseffektivt som möjligt. Klimatperspektivet ges via ytterligare en modell som beräknar den koldioxidhalt i atmosfären som det resulterande energisystemet ger upphov till. Alla resultat presenteras direkt på skärmen i grafisk form.
– Ett val med låg koldioxidskatt och hög energiförbrukning ger inte oväntat ett energiscenario som till stora delar baseras på olja och kol med kraftigt stigande koldioxidhalt i atmosfären. Ett val med högre koldioxidskatt, hög energiförbrukning och teknik för koldioxidlagring ger typiskt ett scenario där fossila bränslen kan fortsätta expandera under en period innan solenergi blir den dominerande energikällan. På så vis kan användaren pröva sig fram och få en uppfattning om de framtida konsekvenserna av olika val vi gör i dag, förklarar Kristian Lindgren, professor i komplexa system på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers.
Han har tillsammans med kollegor utvecklat det interaktiva webbverktyget, GETOnline, som är kopplat till GET (Global Energy Transition Model), den modell som forskarna på fysisk resursteori använt för att undersöka olika scenarier för det globala energisystemets utveckling i ett klimatperspektiv. Verktyget kommer att presenteras i EU-paviljongen vid FNs klimatförhandlingar i Köpenhamn.
– Möjligheten att få visa modellen i samband med klimatförhandlingarna visar hur angeläget det är med verktyg som gör energi- och klimatfrågeställningar mer lättillgängliga för breda grupper. Vi hoppas kunna utveckla modellen vidare för att göra den än mer användbar utanför forskarvärlden.
Trots verktygets relativa enkelhet kan en förstagångsanvändare behöva en viss introduktion men sedan är det användbart både inom den vetenskapliga världen och i undervisning på olika nivåer, menar Kristian Lindgren.
– Möjligheten att själv pröva och ändra parametrar i ett enkelt gränssnitt ger en annan känsla än att bara läsa en rapport om hur man med en modell genererat olika scenarier. I undervisning ger den studenter och elever en mer konkret bild av hur och med vilka styrmedel vi kan påverka framtida energisystem.
De scenarier modellen ger får inte ses som prognoser utan snarare som illustrationer av hur resurser och teknologier kan kombineras för att möta olika energibehov och klimatrelaterade begränsningar på ett kostnadseffektivt sätt, betonar Kristian Lindgren.
Forskarna ser möjligheter att använda motsvarande verktyg även i andra sammanhang.
– Vi planerar att utveckla den här typen av gränssnitt mellan en datorsimulering och en webbsida även för andra frågeställningar, både inom klimatområdet och inom det centrum som kommer att starta i Göteborg inom urbana system, säger Claes Andersson, doktor i komplexa system som utvecklat själva gränssnittet till GETOnline.
Kontaktinformation
Kristian Lindgren, 031-772 3131, kristian.lindgren@chalmers.se
Fredrik Hedenus, 031-772 3453, hedenus@chalmers.se
