Hotell som stärker identiteten
Vanliga hotell satsar på att erbjuda god service och bekväma sängar till alla gäster som är intresserade. På det som kallas livsstils-, design- eller boutiquehotell är det annorlunda. Personalen är vald efter utseende och stil och kan ibland inget om hotellarbete, och hotellen är skräddarsydda för en viss målgrupp – hippa, moderna människor från kreativa branscher.
– De första livsstilshotellen stod inte ens i telefonkatalogen! Man skulle bara hitta dem genom kontakter eller genom att ha läst om dem i något exklusivt magasin, säger Maria Strannegård.
Hon skriver om livsstilshotellen i en bok som också utgör en doktorsavhandling i etnologi från Lunds universitet.
Maria Strannegård har intervjuat både anställda och gäster på flera livsstilshotell. Hon beskriver i sin bok de miljöer som gör att dessa skiljer sig från vanliga hotell. Ett ställe, som vill anknyta till det gamla industriella New York, har t ex badrumsgolv i rå betong, synliga sprinklers och inget undertak trots att byggnaden inte alls är gammal – sprinklersystemet är fejkat och de industriella inslagen formgivna av en designer.
Ett annat New York-hotell har på sin innergård en två meter hög vattenkanna med inplanterade buskar. I lobbyn hänger ett gethuvud, och sittplatserna har formen av en lång trädstam med stolsitsar nedstuckna i barken.
Ett livsstilshotell i Paris har i stället satsat på gammal borgerlig lyx med udda inslag: här finns en vadderad receptionsdisk, sammetskuddar med decimeterlånga fransar, kandelabrar och gamla porträttmålningar – och mitt i alltihop guldornament formade som moderna hörlurar.
Hotellen vill se sig som accessoarer med vars hjälp besökarna stärker sin identitet. Här ska rätt människor kunna känna sig bekräftade i sin image.
– Därför är man noga med att vända sig till rätt klientel. Den typ av gäst man söker vill omge sig med likasinnade. En del säger rent ut att de inte vill råka ut för att ha en turistgrupp med pensionärer vid nästa bord, säger Maria Strannegård.
Medan det ofta talas om den moderna ”upplevelseekonomin”, så tycker hon att ett riktigare namn vore ”känsloekonomi”. Det är känslan det handlar om numera, när kläder och parfymer säljs i ”limited edition”, och när t.o.m. toalettborstarna kan vara formgivna av någon känd designer. Målet är att kunden ska känna sig annorlunda och utvald.
– Men även om livsstilshotellen ska stimulera känslorna, så är det högst rationella bedömningar som ligger bakom. På samma sätt som man kan sälja vanliga väskor, skor och t-tröjor för mångdubbla beloppet under ett exklusivt varumärke, så kan man ta mycket mer betalt för ett vanligt hotellrum om det laddats med symbolvärden och associationer till konst, jetset och avantgarde, menar Maria Strannegård.
Avhandlingen heter ”Hotell speciell – livsstilskonsumtion på känslornas marknad”, och läggs fram den 18 december.
Kontaktinformation
Maria Strannegård nås på tel 070-856 30 45, e-post maria.strannegard@gmail.com.
