Rätt träning på olika sätt
Allt fler svenskar deltar i någon form av träning på gym eller träningscenter. Att äta rätt och att ta hand om sin kropp har för många kommit att bli en naturlig del av livet. Medvetenheten om den egna kroppen är dock inget nytt. Idéer om vad som är nyttigt och hälsosamt har varierat genom historien och i olika kulturer. Men hur ser vi på begreppet träning idag? I en avhandling som publicerades i höstas visar Christina Hedblom vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet att det finns många olika förhållningssätt till detta.
– Idag är de flesta införstådda med att det finns en nytta med att röra på kroppen, att träna. Men hur tränar man? Vad är rätt och vad är fel? Här går åsikterna isär. Till och med när det gäller hur kroppen fungerar finns många bud, säger Christina Hedblom, som har undersökt hur instruktörer, besökare på gym och andra personer som har en direkt eller indirekt relation till utövarna förhåller sig till idéer kring kropp och träning, säger Christina Hedblom.
Instruktörer på gym, motionärer, bodybuilders sjukgymnaster och läkare har ofta olika idéer om vad som är rätt och fel när det gäller träningsmetoder och kosthållning. Förutom en indelning i vad som är rätt typ av diet och träningsform delas även personerna som tränar in i olika kategorier som antas ha olika karakteristik och kunskapsinsikt.
Att lära sig att träna korrekt handlar dessutom om att lära sig känna vilken rörelse som känns rätt. Det handlar om att lära sig skilja på smärta under eller efter träningen som antingen är positiv (träningsvärk) eller negativ (skador).
Att lära sig träningsrörelser beskrivs ofta som att lära känna kroppens fysiologi, det vill säga att öka kroppsmedvetenheten. När det känns rätt så är det oftast rätt för den som tränar. Men i själva verket är det en inlärd känsla av vad som är rätt. Det märks tydligast genom att olika grupper förmedlar olika idéer om vad som bör kännas korrekt.
– Resultatet väcker i sin tur frågor kring kroppsmedvetenheten som en konstruktion. När många motstridiga röster använder vetenskaplighet som argument för hur man bör äta träna eller leva antar många att man känner sin egen kropp bäst och försöker på egen hand att dechiffrera sin kropps unika behov. Detta skapar en situation där generella vetenskapliga fakta existerar sida vid sida med individuella tolkningar grundat på vad den egna kroppen antas behöva, säger Christina Hedblom.
Det råder inte heller samstämmighet om vad som verkligen är generell fakta eller en så kallad godtagbar individuell variation. Det skapar ett klimat av kategorisering och strid om meningsskapande där vetenskaplighet kan ta många skepnader och kommer att utgöra endast ett argument bland många.
Avhandlingens namn: The Body is Made to Move: Gym and Fitness Culture in Sweden.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Christina Hedblom, Socialantropologiska institutionen, tel. 070-567 69 42, christina.hedblom@socant.su.se.
