Planerande apa i internationell nyhetstopp
Lundaforskaren Mathias Osvaths forskning om schimpansers planeringsförmåga har uppmärksammats av de två stora populärvetenskapliga tidskrifterna New Scientist och Discover Magazine i deras sammanställning över de största forskningnyheterna under förra året.
New Scientist listar i sitt sista decembernummer 33 viktiga vetenskapliga händelser från det gångna året, månad för månad, och kognitionsvetaren Mathias Osvaths apstudie är med under mars månad.
Discover Magazine ägnar årets första nummer åt att lista 2009 års 100 viktigaste vetenskapliga idéer och genombrott som omformar vår förståelse av världen – upptäckten av spontan planering hos schimpanser hamnar på 80:e plats.
Forskningen handlar om den dominante schimpanshannen Santino i Furuviks djurpark som under besökarsäsongen samlar stenar från vattengraven och knackar fram betongskivor som han sedan lägger i strategiska högar mot besökarsidan. Dessa använder han senare som projektiler mot djurparkspubliken under sina dagliga och schimpanstypiska dominansuppvisningar.
På ytan kan dessa beteenden likna en lustig kuriositet, men den vetenskapliga analysen visar att det är långt mer än så. De utgör de första otvetydiga bevisen på att djur spontant kan planera för framtida psykologiska tillstånd. Den förmågan har ansetts vara förbehållen människan och omfattar ett avancerat reflekterande självmedvetande. Det är skälet till att resultaten betraktas som ett viktigt genombrott.
När resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Current Biology blev det en internationell mediahändelse av rang, med en rad förstasidesnyheter världen över. Den brittiska dagstidningen The Guardian sammanfattade nyheten på sin förstasida över den stora färgbilden på Santino: ”Ape of things to come. The ape who changed our view of humans.”
Nyligen listade också den berömde primatologen Frans de Waal decenniets 10 smartaste prestationer av djur – Santino hamnade på en hedrande 7:e plats.
Mathias Osvath är naturligtvis glad över uppmärksamheten:
– Det känns bra att det som är vetenskapligt betydelsefullt med upptäckten faktiskt trängt igenom den allmänna uppståndelsen om ”en skojig apa som ger igen på människan”, säger han.