Kritiklöst vad gäller IT i skolan
När lärarkåren skulle mobiliseras för den nya IT-tekniken sattes kritiken på undantag. Det konstaterar Thomas Karlsohn vid Göteborgs universitet, som forskat om skolans IT-bubbla och retoriken i den skolfackliga pressen.
IT-teknikens intåg i den svenska skolan under 70- och 80-talet innebar satsningar som antingen var lyckosamma i begränsad mening eller rent misslyckade, som exempelvis hårdvarusatsningen med de så kallade Compismaskinerna.
Men efter 1994, tiden för starten av IT-bubblan och Internetexplosionen, inträdde ett tillstånd då det blev möjligt att låta en förvandlad teknik fullt ut genomsyra skolan.
Den allmänna IT-haussen innebar att både från politiskt håll, från myndigheters och även från näringslivshåll ansågs skolan som en viktig arena. Det understryks av vad den första IT-kommissionen 1994 formulerade om ”förnyelse av undervisningsmiljön” samtidigt som ”pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras” och kreativiteten frigörs ”hos både lärare och elever”.
– Skolan ansågs vara den arena på vilken Sveriges framtida öde skulle avgöras, säger Thomas Karlsohn, fil dr i idé- och lärdomshistoria och en av redaktörerna för skriftserien Lärande och IT som slutrapporterar det stora forskningsprogrammet LearnIT.
Thomas Karlsohn har undersökt hur det gick till när lärarkåren skulle mobiliseras för den nya tekniken under tiden mellan våren 1994 och våren 2000. Han har därför bland annat skärskådat den skolfackliga pressen.
– Man kan under den perioden tala om de kritiska perspektivens marginalisering. Frågorna uteblir om varför tekniken inte går att använda till allt det man säger den går att använda till. Dessutom frågar man sig inte vad som förloras, pedagogiskt och socialt, med introduktionen av datorer och Internet i klassrummet. Skoldebatten missar varför man vill tvinga på skolan en teknik som egentligen inte är skapad för dess behov, säger Thomas Karlsohn.
IT-teknikens intåg i skolan innebar inte den explosion av teknikdriven nyfikenhet, kunskapshunger, kreativitet och lustfyllt lärande som IT-kommissionen formulerade vid tiden för Internetexplosionen i mitten av 90-talet.
– Den nya tekniken förefaller ha sjunkit in i skolväsendet och blivit en integrerad och mer undanskymd del av verksamheten. Tjuskraften avtog ganska påtagligt efter att luften gick ut IT-bubblan, säger Thomas Karlsohn.
Fakta LearnIT:
LearnIT är en av KK-stiftelsens största satsningar. Forskningsprogrammet har under tio års tid och i 46 forskningsprojekt studerat samspelet mellan lärande och informations- och kommunikationsteknik. Stödet på 145 Mkr har resulterat i 885 böcker och artiklar, varav 57 procent internationella publiceringar.
Läs mer om LearnIT: http://www.learnit.org.gu.se/
De sex slutvolymerna har nu publicerats i skriftserien Lärande och IT (Carlssons förlag) som sammanfattar LearnIT:s resultat.
LearnIT har Göteborgs universitet som huvudman. Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid institutionen för pedagogik och didaktik, är LearnIT:s vetenskaplige ledare, tel: 031-7862457, 0706-739176, roger.saljo@ped.gu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Karlsohn: 031-7864523, 0706-986563, thomas.karlsohn@idehist.gu.se
