Färre dör av passiv rökning
Rökningen orsakar 6 600 förtida dödsfall varje år i Sverige, eller 18 dödsfall per dag. Det visar nya beräkningar av rökningens skador och kostnader. Däremot dör färre på grund av passiv rökning, där rökförbudet på serveringar har spelat en viktig roll.
I en ny rapport, ”Tobak och avvänjning”, från Statens folkhälsoinstitut sammanställs kostnader och skador för samhälle och individ kopplat till tobaksbruket i Sverige.
Rökning är den riskfaktor som står för den största andelen av landets totala sjukdomsbörda, näst efter högt blodtryck som i sig även har tobaksbruk som en riskfaktor. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd.
Antalet förtida dödsfall orsakade av passiv rökning beräknas nu till cirka 200 i Sverige. Motsvarande siffra år 2004 beräknades till minst 500 personer.
– Vi ser en positiv utveckling är att andelen som utsätts och dör till följd av passiv rökning, det vill säga till följd av andras rök, då de kraftigt har minskat sedan 2005. En starkt bidragande faktor är naturligtvis rökförbudet på serveringar, säger Cecilia Birgersson, utredare. Det visar att samhällsinsatser genom politiska beslut har stor effekt och att faktorer som dödlighet snabbt kan påverkas till det bättre.
Det totala antalet förtida dödsfall på grund av sin egen rökning är relativt oförändrad jämfört med 2004 och beräknas idag till cirka 6 400 stycken. Av dem uppskattas knappt 40 procent, eller 2 500, ske i hjärt- och kärlsjukdomar och drygt 40 procent, eller 2 600 dödsfall i olika cancerformer. Omkring 20 procent eller 1 300 dödsfall, sker i KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom).
Fortfarande röker 900 000 svenskar varje dag. Av dessa beräknas 600 000 vilja sluta och minst var tredje vill ha hjälp med det.
– Rapporten pekar också på att landstingen behöver utveckla marknadsföringen och metoderna för att nå alla de rökare som vill sluta och få hjälp. Ett effektivt sätt att öka efterfrågan på hjälp är en kort rådgivning med en hänvisning till var hjälpen finns. Och personer behöver få anpassad hjälp där han eller hon befinner sig, till exempel hos socialtjänsten, psykiatrin, ungdomsmottagningen, mödra-barnhälsovården eller tandvården, säger Cecilia Birgersson.
Kontaktinformation
För mer information:
Cecilia Birgersson, utredare, 063-19 96 68, e-post: cecilia.birgersson@fhi.se
