Studier på hund avslöjade starka riskfaktorer för SLE
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
– Det är mycket intressant och känns fantastiskt att det hos hundar går så här bra att hitta gener även för komplexa sjukdomar. Studien ger också helt nya ingångar för att studera SLE hos människor, säger professor Kerstin Lindblad-Toh, som är huvudansvarig för studien som gjorts i samarbete med forskare vid SLU och kollegor i Finland och USA.
För att hitta gener för människans folksjukdomar krävs tusentals blodprover från både patienter och friska kontroller. Rasstrukturen hos hundar, och aveln på olika egenskaper inom raserna, gör att det går mycket lättare att hitta sjukdomsgener med färre antal prover.
Veterinären Helene Hamlin vid SLU har tidigare beskrivit ett autoimmunt sjukdomskomplex hos hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever som bland annat karaktäriseras av en reumatisk SLE-liknande sjukdom (Systemisk Lupus Erythematosus), där hunden får ledbesvär och inflammatoriska symptom i olika inre organ. Hos dessa har kroppen ofta bildat antikroppar mot de egna cellernas kärnor, ett kännetecken även för SLE hos människor. Den andra varianten på sjukdomskomplexet är en icke bakteriell hjärnhinneinflammation, en s.k. steroid responsiv meningit-arterit (SRMA).
Forskarna har nu sökt igenom arvsmassan hos 81 sjuka hundar och 57 friska hundar och identifierat fem regioner i arvsmassan som tillsammans kraftigt ökar risken för sjukdomen. Riskanlag från tre av dessa regioner ger en starkt ökad risk för att få den SLE-liknande varianten av sjukdomen, medan de andra två regionerna har riskanlag som verkar öka risken för både SLE och hjärnhinneinflammation.
– Vi visste att SLE hos människor orsakas av många gener och blev därför inte förvånade över att hitta flera riskfaktorer som bidrar till sjukdomen hos hund, säger Maria Wilbe, doktorand vid SLU och försteförfattare till artikeln.
– Det är värt att nämna att riskgenerna vi hittar hos hunden har ett mycket starkt samband med sjukdom, säger Kerstin Lindblad-Toh. De riskfaktorer som hittills hittats hos människor med SLE kanske fördubblar risken, men hos hundarna ökar varje anlag risken cirka fem gånger.
Det finns en intressant hypotes till varför NovaScotia duck tolling retrievers får denna sjukdom i så hög utsträckning. Rasen decimerades nämligen av ett mässlingvirus i början på 1900-talet. De hundar som överlevde kan ha haft det starkaste immunförsvaret och detta starka immunförsvar resulterar nu även i en autoimmun sjukdom. Forskarna har också gått vidare och tittat på vilka andra gener som finns i riskregionerna av arvsmassan och har noterat att flera av dessa gener styr aktiveringen av T-celler, de vita blodkroppar som hanterar virus i vårt immunförsvar.
– De gener som hittills hittats hos människor med SLE styr inte i första hand T-celler, men en stor del av de genetiska riskfaktorerna är ännu okända där. Det skall bli intressant att gå vidare och titta på olika subtyper av SLE och se om gener som reglerar T-celler orsakar några av dem, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Flera av forskarna i detta projekt ingår i Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Lindblad-Toh, tel: 018-471 43 86, 070-324 23 36, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
