Rest från flytande biobränsle ger god klimateffekt
När man tillverkar flytande biobränslen som etanol, blir klimatförbättringen mycket större om man även tar tillvara energin i de restprodukter som uppstår vid etanoltillverkning. I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet undersöks tre typer av restmaterial med lovande resultat.
— Om restprodukterna kan användas till uppvärmning och elproduktion, kan den positiva klimatpåverkan bli betydligt kraftigare, säger Gunnar Eriksson, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.
Biodrivmedel bidrar till att lösa klimatproblemen genom att de ersätter bensin och diesel. Tillverkningen ger även en stor mängd restprodukter.
I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet undersöks tre typer av restmaterial med lovande resultat. Forskaren Gunnar Eriksson har undersökt bränsleegenskaper hos de tre resprodukterna rapsmjöl, s k drank och hydrolysrest från träbaserad etanoltillverkning.
Förbränningsförsök har gjorts i mindre skala i tre olika slags förbränningsanläggningar. Rapsmjöl och vetedrank är askrika och har sammansättningar som kan vara problematiska men det går att kompensera med olika åtgärder. Hydrolysrest har lägre askhalt än träråvaran, vilket gör den till ett intressant bränsle.
— En möjlig användning är i småskaliga pelletsbrännare och pelletskaminer, men eftersom själva etanoltillverkningen kräver värme så ligger det också nära till hands att förbränna restprodukten i anslutning till etanolfabriken, säger Gunnar Eriksson.
På så vis kan man öka andelen producerad el om man använder en så kallad kombiprocess i kraftvärmeverket, vilket skulle innebära att etanolfabriken inte behöver anslutas till ett fjärrvärmenät.
— Ett sådant kraftvärmeverk var i drift på 1990- talet i Värnamo, och kan minska koldioxidutsläppet med ca 25 procent, jämfört med en traditionell anläggning, säger Gunnar Eriksson.
