Genetisk flaskhals kan skapa inavelsproblem
Det är svårt att studera inavelseffekter på långlivade arter som varg. Enklare är det med kortlivade växter. Forskare från Lunds universitet lät en ettårig växt tvingas mot genetisk katastrof för att se hur arten återhämtade sig efter några generationer. I 75 procent av fallen misslyckades återhämtningen på grund av starka inavelseffekter.
Många arter har genomgått perioder då antalet individer har varit mycket litet. Det kan gälla djur eller växter som har lyckats återhämta sig efter att ha varit nära utrotning, vilket exempelvis är fallet med de svenska bäver- och vargstammarna. Genetiskt sett kan en sådan tillfällig minskning av antalet individer liknas vid en flaskhals. Varje individ kan endast föra med sig en bråkdel av den genetiska variation som fanns före nedgången.
– Följden av detta kan bli inavelseffekter i form av missbildningar och ökad dödlighet, säger Stefan Andersson, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet.
Tillsammans med tre forskarkollegor har han studerat effekterna av sådana genetiska flaskhalsar. Genom att välja en lättodlad, ettårig växt från den grekiska övärlden, Nigella degenii, kunde forskarna tvinga ett stort antal individer genom kontrollerade flaskhalsar och därefter studera resultaten.
Som väntat uppstod inavelsproblem. Drygt 75 procent av alla linjer dog ut efter en eller två generationer på grund av låg överlevnad eller dålig frösättning. De linjer som överlevde var vitala och innehöll mycket av den variation som fanns före flaskhalsen. Förvånande nog hade många av dessa överlevande linjer mer variation än ursprungspopulationen, åtminstone i någon egenskap. Sammantaget visar resultaten att den generella effekten av en flaskhals är negativ, men att det inte går att förutsäga effekten på en enskild population.
Stefan Andersson menar därför att man inte kan uttala sig säkert om framtiden för ett djur eller en växt som passerat genom en flaskhals för några generationer sedan. Detta synsätt kan vara viktigt för naturvården, anser han.
– Lyckosamma flaskhalsar kanske speglar de sällsynta tillfällen när individer råkat få med sig tillräckligt med genetisk variation för att förhindra negativa effekter av inavel, säger Stefan Andersson.
Källa:
Andersson, S., Ellmer, M., Jorgensen, T.H. & Palmé, A. 2010. Quantitative genetic effects of bottlenecks: experimental evidence from a wild plant species, Nigella degenii.
Journal of Heredity 101.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Stefan Andersson, tel 046-222 44 08, Stefan.Andersson@ekol.lu.se
