Inte bara brunt eller vitt – ny studie påvisar en tredje sorts fettvävnad
Tills nyligen var den allmänna uppfattningen att det bara fanns två sorts fettvävnad: den bruna och den vita. Den vita är den som många av oss anser vi har för mycket av; den bruna är den fettvävnad som kan förbränna fett så att den håller mängden vitt fett nere, alltså håller oss smalare och varmare. Nya studier vid Stockholms universitet har nu upptäckt en tredje sorts fettvävnad: ”britt”.
– Man trodde förut att de två vanliga fettvävnader – alltså den bruna och den vita – var samma sorts celler i olika skepnader, men för ett par år sedan var vi de första att visa att de två sorts fettvävnad inte har med varandra att göra. Överraskande nog har brunfett mer med muskler att göra än med vitt fett, förklarar professor Jan Nedergaard, professor i fysiologi, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, som har lett den nya studien.
En sak som förbryllade forskarna redan då var att det ibland dök upp celler i den vita fettvävnaden som såg annorlunda ut, fyllda med många små fettdroppar i stället för en stor. Dessa celler innehöll även det protein som gör det möjligt för brunfettcellerna att förbränna fett: frikopplingsproteinet UCP1. Forskarna frågade sig då om dett var den vanliga sorts brunfettceller som hade smugit in sig i brunfettvävnaden – eller inte.
– När Natasa Petrovic i vårt laboratorium nu har undersökt dem visar det sig att dessa celler innehåller helt andra molekyler än både de bruna och de vanliga vita fettcellerna. Vi bestämde oss för att kalla dem brittfettceller, alltså BRuna-i-vITT-fettceller. På svenska kan det ju också associera till den värme som smyger sig in i höstens kyla, säger Jan Nedergaard.
Det som gör brittfettcellerna spännande är att de har det fettförbrännande proteinet UCP1 mitt inne i en vittfettmiljö och de är därmed teoretiskt välplacerade för att förbränna ”extra” fett. Om man kan få dem att bli fler och bättre och vara aktiva kan de kanske förbättra möjligheterna att bekämpa fetma genom en förhöjd fettförbränningstakt menar forskarna.
– Det är klart en spännande möjlighet, och vi har kunnat visa att vissa behandlingar av vad som till synes är endast vittfettceller får vissa av dem att avslöja att de egentligen är brittfettceller. Vad Natasa och jag nu har diskuterat är att utveckla en metod för att specifikt kunna mäta hur mycket brittfettcellerna faktiskt betyder för möjligheten att förbränna extra fett, avslutar Jan Nedergaard.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Biological Chemistry.
Artikelns namn: Chronic PPARgamma Activation of Epididymally Derived White Adipocyte Cultures Reveals a Population of Thermogenically Competent, UCP1-containing Adipocytes Molecularly Distinct From Classical Brown Adipocytes.
Natasa Petrovic, Tomas B. Walden, Irina G. Shabalina, James A. Timmons, Barbara Cannon and Jan Nedergaard.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Jan Nedergaard, professor i fysiologi, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 4128, 070-4948955, e-post jan@metabol.su.se
För bild på Jan Nedergaard, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
