Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

18 mars 2010

Involvera parkarbetarna i parkens framtid

Skötselarbetet i parkförvaltningarna följer olika ideal och synen på biologisk mångfald skiljer sig mellan dem. Petra Bengtsson vid SLU menar att man måste arbeta mer med samarbete och gemensamma visioner inom förvaltningarna för att kunna skapa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara parkmiljöer.

Parkförvaltning handlar om vad som ska skötas, hur det ska det göras och hur mycket det får kosta. Landskapsarkitekt Petra Bengtsson har i sitt doktorsarbete vid SLU i Alnarp försökt besvara frågan om vad det är som styr parkförvaltningars olika val av skötsel. Hon studerade tre svenska parkförvaltningar, där speciellt samspelet mellan parkarbetare och tjänstemän undersöktes genom deltagande observation och intervjuer.

Hon fick bland annat fram att man har olika syn på skötseln. Det estetiska skötselidealet karaktäriseras av intensiv skötsel med en strävan efter ett välskött, ogräsfritt, välstädat och prydligt utseende. Det ekonomiska skötselidealet utgår från tillgängliga resurser och innebär att skötseln anpassas efter budget och efter de redskap, maskiner och metoder som finns tillgängliga. Detta kombineras ofta med synsätt från något av de andra idealen, men resurstillgången avgör.

Enligt det ekologiska skötselidealet arbetar man med naturen som förebild och strävar efter en varierad, upplevelserik miljö. Där finns ett större inslag av långsiktigt tänkande och man gör ett aktivt val för den biologiska mångfalden.

Människors möjligheter till upplevelser och rekreation, samt tillgänglighet för alla brukare står i centrum vid skötsel av parker med socialt skötselideal. Parker är till för att användas som social mötesplats eller för avkoppling.

– Aktiva brukare som bidrar på olika sätt är intressanta för en parkförvaltare som sätter det sociala före andra ideal, berättar Petra Bengtsson.

Biologisk mångfald uppfattades på olika sätt i de studerade förvaltningarna – som arter och biotoper, som ekologiska samband och processer, som ett egenvärde eller som något som kan påverkas i form av genomförda eller uteblivna skötselinsatser eller anläggningar. Mångfalden kunde också uppfattas som en politisk spelbricka, eller som en upplevelsekvalitet. De flesta parkförvaltare menade att ett bra mått på biologisk mångfald var hur många olika upplevelser parken bjöd på. Alla dessa olika uppfattningar komplicerar kommunikationen om biologisk mångfald – frågan hamnar mellan stolarna eller diskuteras inte alls om uppfattningarna inte sammanfaller.

Vissa parkförvaltningar arbetar medvetet med att utöka samspelet mellan parkarbetare och tjänstemän. I andra förvaltningar är det ibland svårt för parkarbetarna att få gehör för sina idéer. Det finns både organisatoriska och kulturella hinder för samspel mellan de hierarkiska nivåerna respektive mellan park- och natursektorerna.

I parkförvaltningarna finns det en traditionsbärande kultur som kännetecknas av erfarenhetsbaserad kunskap från mångårig praxis. Där finns också en nyskapande kultur, som kännetecknas av mer teoretisk utbildning som komplement till praktiska färdigheter. Där ifrågasätts gamla traditioner, man tänker kreativt och har ett ledarskap som är mer inkluderande, liksom ett medarbetarskap som är mer nätverkande och ansvarstagande.

För att en organisation ska utvecklas och skapa långsiktigt hållbara parkmiljöer krävs ett fungerande samspel med gemensamma mål och visioner. Det faktum att det finns flera olika skötselideal och kulturer inom parkförvaltningarna visar att dessa avsikter eller visioner inte alltid är gemensamma.

– Parkarbetare och tjänstemän, respektive park- och natursektorerna, måste samarbeta mer för att skapa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara parkmiljöer, avslutar Petra Bengtsson.

———————————————

Kontaktinformation
Landskapsarkitekt Petra N. Bengtsson, Område landskapsutveckling, SLU, försvarade sin avhandling med titeln ”Samspel i parkförvaltning. Om skötselideal och förhållningssätt till biologisk mångfald i tre svenska parkförvaltningar”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 5 februari klockan 10.00
Plats: Alnarp, Aulan, Alnarpsgården
Opponent: Professor Urban Emanuelsson, CBM, SLU

Mer information
Petra Bengtsson, Petra.Bengtsson@ltj.slu.se, 040-41 54 47, 070-572 68 37

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002212/

Område Landskapsutveckling, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, http://www.ltj.slu.se/7/index.html

Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt, Foto: Hannes Bengtsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/PetraBengtsson/Petra_Bengtsson.jpg

Ekologiskt skötselideal, Foto: Petra Bengtsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/PetraBengtsson/Ekologiskt_skotselideal.jpg

Ekonomiskt skötselalternativ, Foto: Petra Bengtsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/PetraBengtsson/Ekonomiskt_skotselideal.jpg

Estetiskt skötselideal, Foto: Petra Bengtsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/PetraBengtsson/Estetiskt_skotselideal.jpg

Estetiskt skötselideal 2, Foto: Petra Bengtsson, http://www2.slu.se/aktuellt/2010/PetraBengtsson/Estetiskt_skotselideal2.jpg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera