Positiva effekter av arbetsmarknadspolitiska program
Arbetsmarknadspolitiska program har positiva effekter, menar Madelene Nordlund, Umeå universitet, som disputerar den 7 maj. Tidigare studier gjorda i början på 1990-talet visar motsatsen. Förklaringen beror framförallt på att studien gjorts under en längre tidsperiod och de långsiktiga effekterna är mer positiva än de kortsiktiga.
Madelene Nordlund har studerat de långsiktiga effekterna för arbetslösa som under 1990-talet deltog i aktiva arbetsmarknadspolitiska program jämfört med arbetslösa som inte gjorde det. Hon har även granskat hur nivån på a-kassan påverkat arbetslösas framtida arbetsmarknadschanser. I avhandlingen framkommer att om arbetsmarknadspolitiken utformas rätt och effekterna ses ur ett långsiktigt perspektiv kan den förhindra att individer tappar fotfästet på arbetsmarknaden när de går in i en arbetslöshetsperiod. Till skillnad från tidigare studier visar resultaten på vikten av att satsa på en generös arbetsmarknadspolitik i synnerhet under lågkonjunktur. Det är vid denna tidpunkt som långtidsarbetslösa bör delta i ”program” för att stå redo inför nya utmaningar när arbetsmarknaden förbättras igen.
I arbetsmarknadsdebatten hörs ofta politiker som vill göra det kostsamt att vara arbetslös genom att sänka a-kassan. Man menar att det är ett sätt att korta individers tid i arbetslöshet, eftersom den ekonomiska pressen antas öka arbetslösas motivation att söka jobb. I avhandlingen återfinns dock inte något samband mellan ersättningsnivå och jobbchanser. Istället visar resultaten att en relativt hög nivå på a-kassan ökar chansen för höga återanställningsinkomster. Detta samband förklaras med att en generös a-kassa hjälper arbetslösa att hitta tillbaka till ett arbete där deras tidigare kunskaper och erfarenheter kan tillvaratas och bidrar därmed till att inkomstnivån kan bevaras.
Arbetsmarknadsprogrammen kan enligt studien ha försenat arbetsmarknadsinträdet för en del arbetslösa, men som helhet visar resultaten att föreställningen om de negativa individuella effekterna i början av 1990-talet är felaktig. Arbetslösa hölls kvar på arbetsmarknaden och ökade deras kunskaps- och utbildningsnivåer, vilket gjorde dem anställningsbara när konjunkturen vände några år senare. I synnerhet visar avhandlingen att investeringar i program med utbildningsinriktning har en överbryggande effekt, vilket innebär att kunskaperna blir värdefulla på arbetsmarknaden långt efter investeringstillfället, åtminstone sett över en tioårsperiod. Det innebär att investeringar under lågkonjunktur kan komma till användning i efterföljande högkonjunktur.
—————————————————
Fredagen den 7 maj försvarar Madelene Nordlund, Sociologiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln Long-term unemployment scarring and the role of labour market policies. Svensk titel: Arbetsmarknadspolitikens betydelse för arbetslöshetens konsekvenser över tid. Disputationen äger rum kl 13.15 i Norra Beteendevetarhusets hörsal.
Fakultetsopponent är Professor Per H Jensen, Centre for Comparative welfare studies, Aalborg university, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Madelene Nordlund
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: madelene.nordlund@soc.umu.se
Telefon: 070-340 97 80, 090-786 51 48
