Riksdagsvalet

— Vi lever i ett samhälle som blir allt mer individualiserat och allt färre väljare identifierar sig med ett politiskt parti. Samtidigt har partierna en avgörande roll i den politiska processen. Vad innebär denna utveckling för möjligheterna att utöva folkstyre? Det är något som vi granskar, säger Ulf Bjereld.
 
Vad forskar ni på kring årets valrörelse?  
— I Sverige har vänster-högerdimensionen dominerat det politiska livet mer än i kanske något annat land. När nu industrisamhället fasas ut — och informationssamhället växer fram — framträder nya politiska skiljelinjer vid sidan av vänster-höger. Vad innebär dessa nya skiljelinjer — bland annat baserade på synen på kunskap som en allmän egendom eller som en vara, möjlig att köpa och sälja på en marknad — för till exempel Piratpartiets möjligheter att ta sig över fyraprocentsspärren? Det tittar vi närmare på.
 
Vilka övriga satsningar på demokrati gör ni?
— Göteborgs universitet har utpekat forskning om “Opinion och demokrati” som ett av sina styrkeområden. Den svenska delen av det världsomfattande forskningsprogrammet “World Value Survey” (“WVS”) har placerats vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Här byggs nu en unik och ledande miljö för forskning om demokratifrågor. Länge var det i huvudsak de rika, industrialiserade länderna i väst som var demokratier. I dag har stora delar av världen demokratiserats. Samtidigt framträder blandformer — uppdelningen mellan demokrati och diktatur blir allt trubbigare.
 
Hur skulle Sverige se ut utan demokrati?
— Jag ser demokrati som det politiska system som bäst främjar frihet och jämlikhet. Därför tror jag att Sverige utan demokrati skulle vara ett land med mindre frihet och mer ojämlikhet.

 
Text: Tommy Karlholm, forskning.se