Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 maj 2010

Viktig kontrollmekanism bakom autoimmuna sjukdomar upptäckt

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny kontrollmekanism i vårt immunsystem. Upptäckten kan vara av stor betydelse för behandling av svåra sjukdomar som MS (multipel skleros), ledgångsreumatism och SLE (systematisk lupus erythematosus).

– Genom att vi nu har börjat förstå regulatoriska mekanismer som är inblandade i dessa autoimmuna sjukdomar ger det hopp om nya behandlingar, säger Mikael Karlsson, docent vid Institutionen för medicin, Solna, och en av dem som ligger bakom den forskningsstudie som nu publiceras i den välrenommerade tidskriften Journal of Experimental Medicine.

En viktig komponent i vårt immunförsvar är en typ av celler som kallas B-celler. De har normalt till uppgift att producera antikroppar, som i sin tur binder upp och oskadliggör inkräktande mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Hos människor som drabbas av autoimmuna sjukdomar har istället B-cellerna en skadlig effekt – istället för att vara något bra blir de aktiverade mot den egna vävnaden och börjar bryta ned den egna kroppen.

Patienter med SLE, och andra autoimmuna sjukdomar, har minskade nivåer av en celltyp som kallas NKT-celler. Tidigare har man inte vetat vad de här cellerna har för betydelse för dessa sjukdomars uppkomst och förlopp. Nu visar forskargruppen vid KI att det minskade antalet NKT-celler är en bidragande orsak till patienternas sjukdom.

– Vi visar att NKT-celler direkt kan reglera hur B-celler blir aktiverade mot den egna vävnaden och även att avsaknaden av NKT-celler ger en ökad missriktad B-cellsaktivering. NKT-cellsdefekten hos patienterna kan vi nu mekanistiskt koppla till sjukdom, säger Mikael Karlsson.

De visar också att NKT-cellerna direkt stoppar B-cellernas felaktiga aktivering och att detta sker tidigt i den missriktade processen. Forskargruppen på Karolinska Institutet lyckades även stoppa de sjukdomsalstrande B-cellerna genom att tillföra NKT-celler – något som framöver kan möjliggöra nya typer av behandlingar.

– Det här innebär att nya behandlingar som specifikt riktar in sig mot de skyddande NKT-cellerna kan hjälpa den här patientgruppen, säger Mikael Karlsson.

Publikation: ”Invariant NKT cells limit activation of autoreactive CD1d-positive B cells”, Fredrik Wermeling, Sara M. Lind, Emilie Domange Jordö, Susanna L. Cardell & Mikael C.I. Karlsson, Journal of Experimental Medicine, online 3 May 2010, doi: 10.1084/jem.20091314, paper issue 10 May 2010, Vol. 207, No. 5.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Docent Mikael Karlsson
Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08-517 761 35
E-post: mikael.karlsson@ki.se

Med dr Fredrik Wermeling
Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08-517 766 96
E-post: fredrik.wermeling@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

BILD: Mikael Karlsson, foto av Erik Holmgren

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera