Rätt utbildning viktigare under lågkonjunktur
Risken för arbetslöshet och arbetslöshetens längd i samband med examen har studerats under 1990-talet, som var en period som kännetecknades både av en kraftig expansion av den högre utbildningen och av kraftiga konjunktursvängningar.
– Möjligheten för nyexaminerade högskoleutbildade att komma ut på arbetsmarknaden är inte bara en fråga för enskilda individer utan också centralt ur ett samhälleligt ekonomiskt perspektiv, säger Marie Gartell
Resultaten visar att både risken för arbetslöshet och arbetslöshetens längd har varierat kraftigt över konjunkturcykeln, både mellan och inom olika grupper av examinerade.
– Resultatet av min studie visar att utbildningsinriktning spelar större roll för möjligheten att få arbete i en lågkonjunktur än i en högkonjunktur, säger Marie Gartell
Vidare visar resultaten att den relativa risken för arbetslöshet för individer med den högsta utbildningsnivån, dvs med en högre utbildning längre än 3 år, minskade över 90-talet. Samtidigt ökade arbetslöshetstiderna för samma grupp, dvs de individer som trots allt blev arbetslösa i samband med sin examen var arbetslösa under en längre period.
– En tolkning är att efterfrågan på individer med den allra högsta utbildningsnivån ökade mer än utbudet under 90-talet. Detta är intressant med tanke på den kraftiga expansionen av den högre utbildningen under samma period, säger Marie Gartell
Rapporten undersöker övergången mellan högre studier och arbetsmarknad i Sverige under 1990-talet. Alla examinerade från Stockholm och Uppsala universitet åren 1991-1999 har studerats.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marie Gartell, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 17, marie.gartell@framtidsstudier.se
Rapporten The College-to-Work Transition during the 1990s – Evidence from Sweden Nr: 2010:3 är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se
