Bättre prognos för barn som föds med svår akut syrebrist
Prognosen för barn som föds med svår akut syrebrist har under senare år förbättrats. Orsaken är nya kliniska rutiner och bättre diagnostik, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Genom att mäta halten av mjölksyra i blodet under förlossningen och efteråt hjärnaktiviteten hos barnet går det att göra en betydligt säkrare bedömning om det finns risk för allvarlig hjärnskada.
– Tidigare utgick man från EEG-mönstret då barnet var sex timmar gammalt, vilket ibland ledde till att livsuppehållande insatser avbröts. Nu vet vi att värdena kan normaliseras under upp till två dygn vid kylbehandling och att risken för allvarliga skador därmed kraftigt minskar, säger Boubou Hallberg, barnläkare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet
Boubou Hallberg är kliniskt verksam vid neonatalintensiven på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Den forskning som han presenterar i sin doktorsavhandling ligger i stor utsträckning till grund för att handläggningen av barn med svår syrebrist i samband med förlossning har ändrats på senare år. I Huddinge byggs just nu Europas modernaste avdelning för neonatalintensivvård. Men forskningsrönen har haft stor betydelse inte bara i Sverige utan också i andra länder.
Barn som får en hjärnskada på grund av syrebrist drabbas ofta av motoriska handikapp som CP, cerebral pares. Boubou Hallberg visar i sin avhandling att oväntat många också får kognitiva besvär – även de som inte har några problem med motoriken. Det kan handla om ADHD, språkstörningar, svårigheter att bearbeta intryck.
– Det är därför viktigt att följa barnen upp till minst sex års ålder. De kan behöva neuropsykiatrisk träning och specialpedagoger när de börjar i skolan, säger han.
I Sverige drabbas cirka 120 barn årligen av måttlig till svår hjärnskada på grund av syrebrist i samband med förlossningen. Sedan några år finns nationella riktlinjer för att behandla barnen med hypotermi, det vill säga sänka kroppstemperaturen till 33,5 grader under 72 timmar. Boubou Hallberg visar att det trots riktlinjerna är stora skillnader i landet hur metoden används.
Doktorsavhandling: Hypoxic Ischemic Encephalopathy – Diagnosis, Hypothermia treatment and Outcome, Boubou Hallberg, CLINTEC, Karolinska Institutet. Disputationen sker fredag den 21 maj 2010.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Boubou Hallberg, doktorand, barnläkare
Tel: 08-585 813 54 eller 070-484 59 43
E-post: Boubou.Hallberg@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
