Sjuksköterskan som handledare
Tidsbrist är ett stort problem för sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter ute på klinikerna. Det visar en ny avhandling från Malmö högskola som har undersökt innehållet i och förutsättningarna för sjuksköterskors handledande funktion.
Det har skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna de senaste decennierna. Samtidigt ställer förändringar i samhället och inom hälso- och sjukvården nya krav på de blivande sjuksköterskorna. Det innebär att studenterna måste förberedas för ett livslångt lärande där grundutbildningen inte ska vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av ett kritiskt tänkande, deras problemlösningsförmåga och förmågan att arbeta självständigt.
– I denna process spelar den verksamhetsförlagda utbildningen en avgörande roll, säger Elisabeth Carlson, sjuksköterska och forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Detta är en av anledningarna till att Elisabeth Carlson i sitt avhandlingsarbete valt att fokusera på innehållet i och förutsättningarna för sjuksköterskornas handledande funktion.
– Jag har gjort observationer och intervjuat handledare på två vårdavdelningar och vid en klinisk utbildningsenhet, berättar hon.
Carlson ser stora skillnader mellan de traditionella vårdavdelningarna och den kliniska utbildningsenheten, där arbetsterapeut-, läkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskestudenter arbetar i team.
– På den kliniska utbildningsenheten är handledarens främsta arbetsuppgift att handleda studenter, de har tid för sin uppgift, men också utrymme för reflektion över sin egen roll, konstaterar hon.
Handledarna på vårdavdelningarna upplever ofta stor tidsbrist då de handleder studenter parallellt med sitt kliniska arbete.
– Stödet från kollegorna blir då mycket viktigt.
Det är inte bara tidsaspekten som skiljer handledningen på de traditionella vårdavdelningarna från den kliniska utbildningsenheten, utan även innehållet.
– Studenterna arbetar betydligt mer självständigt på den kliniska utbildningsenheten, något som inte bara kan förklaras med det faktum att de kommit längre i sin utbildning, utan på grund av att handledarna är aktivt passiva.
– Vi måste prioritera handledarkompetensen ute i verksamheten om vi ska trygga yrkeskompetensen hos framtidens sjuksköterskor, konstaterar Elisabeth Carlson.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Elisabeth Carlsson, tfn: 040 – 665 74 51, 0739 – 860670,
e-post: elisabeth.carlson@mah.se
