Arvet efter sextiotalet och en vägran till förenkling – Bengt Emil Johnson och oöversättligheten
Vad innebar egentligen sextiotalspoesins oppositionella inställning – och vad blev dess eftermäle? Handlade det bara om opposition, eller fanns det rörelser i detta motstånd som också innebar kontinuitet, och traditionalism? I den första doktorsavhandlingen om Bengt Emil Johnsons poesi, skriven av Johan Alfredsson vid Göteborgs universitet, blir dessa frågor högaktuella.
Det tidiga sextiotalets konstfält var ett som blickade framåt, som hyllade det nya och vände det gamla ryggen. Under paroller som ”total konst”, ”konkret poesi” och ”happenings” anammades en omvälvande och traditionskritisk estetik som ville skapa en konst som var ny och som kunde börja om utan det bagage som den romantiska och den modernistiska traditionen innebar.
– Mitt i allt detta stod Bengt Emil Johnson, som en av de mest centrala och uppburna figurerna, och hävdade helt otidsenligt att hans poesi i första hand var influerad av modernistiska lyriker som Tomas Tranströmer och Erik Lindegren, och naturskildrare som Sven Rosendahl och Harry Martinson, snarare än av dadaister och lettrister, säger Johan Alfredsson.
Genom att studera Johnsons poetiska konstnärsskap även före och efter det experimentella sextiotalet visar Johan Alfredsson i sin doktorsavhandling bland annat hur man kan se sextiotalets avantgarde som del i ett betydligt större sammanhang.
I avhandlingen, som alltså är den första som skrivits om Bengt Emil Johnsons poesi, undersöks också mer specifikt det som Johnson själv kallat ”oöversättligheten”. Denna oöversättlighet utgör ett begrepp som innehåller både motsägelser, paradoxer och ambivalenser, precis som livet självt.
– Detta innebär en vägran att förenkla det som faktiskt inte är enkelt, i en tid då det inte längre finns utrymme för sådant som inte går att förenkla till en slogan eller en catch-phrase (eller ett pressmeddelande, rent av…). Men det innebär också en tanke om varje människas villkor som fullständigt beroende av den plats i världen där hon formats, säger Johan Alfredsson.
Bengt Emil Johnsons enträgna poängterande av alltings självmotsägelsefulla natur erbjuder en unik möjlighet att även undersöka paralleller mellan exempelvis ekologi och språk. Finns det aspekter i språket som går att applicera på naturen, och på människans förhållande till den, eller rentav på hennes beroende av den? Och vice versa?
– Resultatet av studien blir en uppfriskande motbild mot det som Bengt Emil Johnson själv talat om som ”konsumtions- och informationsvärldens inflytande på oss”. En motbild som är mer intresserad av frågor än av svar, och som möjligen rentav kan kallas ”djupt demokratisk”, säger Johan Alfredsson.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: ”Tro mig på min ort” – oöversättligheten som tematiskt komplex i Bengt Emil Johnsons poesi 1973-1982
Avhandlingsförfattare: Johan Alfredsson, tel: 031-786 24 79 (arb), 0707-48 76 50 (mobil)
E-post: johan.alfredsson@lir.gu.se
Tid och plats för disputation: fredagen den 28 maj 2010 kl.10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Lars Elleström, Linnéuniversitetet
Avhandlingen distribueras av Förlaget Holzweg, e-post: info@holzweg.se
