Betyg

Varför har man betyg i skolan?
— Man diskuterade länge betygs vara eller icke vara och ett argument för betyg har varit att vi behöver dem som ett urvalsinstrument. Innan dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem (som infördes 1994) hade vi ett normrelaterat betygssystem som fick kritik på grund av att det inte sade något om kunskapsnivån utan endast rangordnade individer. Det nuvarande systemet ska mäta den kunskap eleverna har och ge feedback till dem huruvida de har uppnått målen.

Eftersom vi har fria skolval där elever själva har möjlighet att välja skola har en konkurrenssituation uppstått. Christina Cliffordson berättar att detta kan påverka hur betygen sätts.
 
— Man använder sig allt oftare av betygsresultat vid marknadsföring av skolor, vilket kan pressa lärare att höja betygen. Det säger inte heller något om utbildningskvalitén. Till exempel kan en skola med mycket nyinvandrade barn ha en lägre genomsnittlig betygsnivå, men utbildningskvaliteten kan vara lika hög eller högre än på en skola med högre betyg. Att välja skola till sitt barn på grund av skolans höga genomsnittsbetyg behöver alltså inte betyda att man valt en skola med hög kvalitet på utbildningen.
 
Finns det forskning som visar på den här typen av ”missbruk”?
— Vi vet att det har funnits betygsinflation tidigare och att snittbetygen för gymnasieskolan successivt ökade fram till 2003, men att de sedan har stått stilla. För att kunna avgöra om det fortfarande existerar någon inflation behöver det undersökas på nytt, genom att till exempeljämföra betygen med hur eleverna klarar sig på högskolan. En sådan undersökning pågår men måste slutföras innan man kan säga något mer.

Lär sig eleverna bättre med hjälp av betyg?
— Vi vet väldigt lite om det. Det finns studier, men med olika resultat. Betyg ska ju ha en motiverande funktion, men det är sannolikt väldigt individuellt hur man motiveras. Det är till exempel troligt att höga betyg kan vara sporrande för högpresterande, medan betyg för lågpresterande kan ha motsatt effekt. Visst kan betyg sporra, men inte om eleverna inte får det stöd de behöver och det beror mycket på hur man resonerar på skolorna och vilka resurser man har. Det är alltså svårt att hävda att betyg är bra eller dåligt, det beror på sammanhanget där lärarkompetens, kommunikation, resurser och annat måste vägas in.
 
Vid vilken ålder bör betyg ges?
— Enligt mitt sätt att se på det kan betyg ges från vilken årskurs som helst. Men om man bara skulle sätta ett betyg på ett papper kan det rent av vara av ondo. För att sätta betyg i årskurs 6, som är aktuellt nu, är ett argument att man på ett tidigt stadium ska kunna avtäcka eventuella problem, man vill till exempel inte upptäcka att elever i årskurs nio inte kan läsa ordentligt. Om man i stället kommunicerar betyg med elever, föräldrar och finansiärer så att det blir tydligt vilka åtgärder som ska vidtas och vilka resurser som behövs kan de definitivt fylla sin funktion. Utan resurser, åtgärder och bra kommunikation är det bättre att inte sätta betyg överhuvudtaget.

 
Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Anna Sjögren vid institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU,  lade i går (2010-06-03) fram rapporten ”Betygsatta barn— spelar det någon roll i längden” (pdf, 316.7 kB)där hon har närmat sig betygsfrågan. Hon har bland annat kommit fram till att betyg på låg- och mellanstadiet gynnade vissa barn mer än andra, beroende på kön och bakgrund.