Rabbinska drömmar under senantiken
Drömmar har varit av betydelse för människor i alla tider och kring drömmandet har knutits en mångfald föreställningar. Inte minst har synen på drömmen som en förbindelselänk mellan människan och det gudomliga varit vanlig. Denna uppfattning återfinns även inom den senantika judendomen, visar en avhandling i religionsvetenskap från Göteborgs universitet.
– Rabbinerna tolkade drömmar med samma metoder som de använde när de tolkade Bibeln. Text och drömmar vävdes samman, till exempel visar berättelser i de religiösa skrifterna att rabbiner drömmer att de läser bibelverser. Judiska böner och drömritualer rekommenderar också recitation av bibelverser som ett medel mot dåliga drömmar; den goda texten som ett vapen mot den onda drömmen alltså, säger avhandlingens författare Erik Alvstad.
Tron att gudar och andra icke-mänskliga makter förmedlar kunskap och insikter till människan genom drömmen lyser igenom i många av de berättelser om drömmar man möter i äldre litterära verk, som till exempel det mesopotamiska Gilgamesh-eposet, Bibeln, Homeros verk och de isländska sagorna. Drömtydning, böner och ritualer mot onda drömmar – och suggereringar för att skapa goda drömmar – förekom också i forntida kulturer.
Också i den rabbinska judendomens centrala verk, Talmud, återfinns ett rikt litterärt material som knyter an till drömmandet. En särskilt intressant aspekt av den judiska drömkulturen är att rabbinerna, det ledande skiktet av skriftlärda inom den judiska kulturen, systematiskt tycks ha försökt underställa drömmen Bibelns, eller Torahs, auktoritet.
– I egenskap av Guds uppenbarelse till det judiska folket betraktades Torah som kungsvägen till kunskap om hur vardagslivet skulle levas, liksom en källa till insikter om fördolda ting. Men samtidigt som Torah betraktades som den viktigaste länken mellan människa och Gud fortsatte drömmarna att pocka på uppmärksamhet: Folk drömde, och de spekulerade i varifrån drömmarna kom, vad de kunde betyda, och huruvida de kunde vara ”sanna”, säger Erik Alvstad.
Enligt Erik Alvstad hade textens centrala roll inom kulturen djupa konsekvenser för hur drömmar kom att betraktas. Genom att studera olika typer av texter i den rabbinska litteraturen visar han att rabbinerna systematiskt associerade drömmen och texten med varandra.
– Det råder ett slags konkurrens mellan Torah, den centrala uppenbarelsen, överlämnad till det judiska folket en gång för alla, och drömmen som en alternativ och mer perifer, men samtidigt kontinuerligt pågående uppenbarelseform. Detta är en omständighet som rabbinerna uttrycker genom aforismen ”En dröm är en sextiondels profetia”. Rivaliteten återspeglas också i de polemiska berättelser som handlar om konflikter mellan skriftlärda rabbiner och professionella drömtolkare om auktoritet och socialt inflytande, säger Erik Alvstad.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Reading the Dream Text: A Nexus between Dreams and Texts in the Rabbinic Literature of Late Antiquity
Avhandlingsförfattare: Erik Alvstad, tel: 031-786 20 91 (arb.), 031-775 08 02 (hem)
E-post: erik.alvstad@lir.gu.se
Tid och plats för disputation: Lördagen den 5 juni 2010 kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: Professor Philip Alexander, University of Manchester
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: pernilla.josefson@lir.gu.se
