Makar emellan – om mäns våld mot hustrur i ett historiskt perspektiv
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker historikern Marie Eriksson hur mäns våld mot hustrur uppmärksammades under 1800-talet, samt de tidsbundna normer och föreställningar som formade människors förståelse och hantering av problemet då. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka hur kulturella föreställningar om kön, klass, våld och makt (-relationer) skapades och uttrycktes under perioden 1810–1880.
I avhandlingen ”Makar emellan” studerar Marie Eriksson mäns våld mot hustrur i såväl lokal praktik som offentlig retorik i Sverige under 1800-talet. Studien sätter ljuset på de tidsbundna normer och föreställningar som formade hur människor tolkade och hanterade äktenskapligt våld, och som gav våldet och misshandlingarna betydelse. Avhandlingen bygger på ett teoretiskt antagande om att mäns våld mot kvinnor både avspeglar och återskapar kulturellt konstruerade könsskillnader, könsrelationer och den samhälleliga könsordningen.
Med analys av ståndsriksdagens diskussioner om förslag till ändringar av lagen om äktenskaplig oenighet och skilsmässa visar avhandlingen att mäns våld mot hustrur och andra former av manligt maktmissbruk varken osynliggjordes, privatiserades eller marginaliserades i det offentliga samtalet i Sverige, så som tidigare forskning hävdat. Avhandlingen argumenterar istället för att mäns våld mot hustrur politiserades under perioden, genom att bli föremål för politisk debatt och beslutsfattande.
Till skillnad från tidigare forskning visar avhandlingen också att det politiska uppmärksammandet av hustrumisshandel och det reformarbete som ägde rum under 1800-talet i Sverige inte helt igenom kan beskrivas som ett sekulariserat projekt. Det politiska uppmärksammandet av problemet ägde rum i en religiös kontext, där prästerskapet genom sina erfarenheter av att hantera hustrumisshandel och andra äktenskapliga missförhållanden i praxis tog initiativet till och blev pådrivande i den politiska process som efter mitten av seklet medförde ändringar i lagen om äktenskaplig oenighet och skilsmässa. Avhandlingsperioden präglades av en stark och relativt snabb samhällsförändring. Kampen mellan olika sociala grupper och diskurser framträder även i kyrklig praxis, men blir särskilt synlig i de politiska debatterna om äktenskaplig oenighet och skilsmässa.
Avhandlingen styrker tidigare forskning som visat att mäns fysiska våld mot hustrur tenderade att osynliggöras när det tolkades och hanterades som äktenskaplig oenighet på de kyrkliga arenorna. Med utgångspunkt i en äktenskapsideologi som betraktade äktenskap som i princip livslånga var syftet med kyrkans varningar vid oenighet att vara medlande, även i fall som inkluderade mäns våld mot hustrur. Det överordnade värdet var inte att underlätta för hustrur att skiljas från mäns våld, utan att bevara äktenskapets helgd.
Marie Eriksson är historiker vid Linnéuniversitetet i Växjö och hennes avhandling är tillkommen inom ramen för nationella forskarskolan i historia, med Lunds universitet som värdhögskola. Hon har tidigare publicerat ett antal artiklar om mäns våld mot kvinnor i ett historiskt perspektiv, bland annat i antologin Kvinnor och våld. En mångtydig kulturhistoria, Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg, Nordic Academic Press, 2005.
Avhandlingen ”Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880” försvaras 18 juni, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö.
Fakultetsopponent är akademilektor Ann-Catrin Östman, Åbo akademi, Finland.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Eriksson, telefon: 0470-70 89 08, 073-0518066 eller e-post: marie.eriksson@lnu.se
Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: lupress@lnu.se
