Bättre behandling av förmaksflimmer och dess risker
Ju snabbare patienterna som lider av förmaksflimmer får rätt behandling desto mindre risk för dem att drabbas av allvarliga följdsjukdomar, exempelvis stroke. En känd mätskala är lätt att använda för att kunna riskbedöma denna patientgrupp. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Hjärtats funktion påverkas om det har varit utsatt för förmaksflimmer under en längre tid. Detta försvårar successivt möjligheten att återfå och bevara den normala rytmen i hjärtat och blir med tiden allt svårare att behandla som i sin tur kan innebära allvarliga följsjukdomar för patienten.
Forskarna undersökte hur stor risken på en skala (CHADS2), utifrån faktorerna, hjärtsvikt, högt blodtryck, högre ålder än 75 år, diabetes och tidigare stroke, var att drabbas av stroke i samband med förmaksflimmer. Totalt ingick 2 335 personer med akut koronar syndrom, exempelvis symtom på hjärtinfarkt, varav 442 personer led av förmaksflimmer.
-Vi fann att ju högre mått personerna hade på skalan desto större risk att drabbas av stroke och tidig eller sen död. Ett intressant fynd var att detta gällde även för de patienter som inte led av förmaksflimmer. Skalan visade sig alltså vara användbar för att bedöma risken att drabbas av senare följdsjukdomar som även kan ha dödlig utgång, säger Dritan Poci.
Han anser att en sådan riskbedömning borde göras inom sjukvården vid upptäckt hos en patient av tidigare känd eller ny diagnos av förmaksflimmer, utan eller i samband med symtom på hjärtinfarkt.
-Det skulle öka möjligheten att identifiera och behandla viktiga riskfaktorer. En sådan individualiserad behandling av patienter som lider av förmaksflimmer skulle kunna minska risken för senare sjuklighet och öka överlevnaden i denna patientgrupp, konstaterar Dritan Poci.
FAKTA FÖRMAKSFLIMMER
Förmaksflimmer är en vanlig rytmrubbning som förekommer hos cirka 2 procent av befolkningen, och den siffran förväntas öka till det dubbla fram till år 2050. Hos ungefär 30 procent av patienterna uppstår förmaksflimmer spontant men kan även bero på bland annat hypertoni och kranskärlssjukdom. Exempel på behandling är läkemedel, invasiva- och kirurgiska ingrepp.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Atrial Fibrillation – on its trigger mechanisms, risks and consequences.
Avhandling är försvarad
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dritan Poçi, specialist i kardiologi och överläkare på Örebro Universitetssjukhus
mobil. 0707-142614, e-mail: dritan_poci@yahoo.com
Handledare:
Nils Edvardsson, specialist i kardiologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, docent vid Sahlgrenska akademin, e-mail: nils.g.edvardsson@telia.com
Entela Bollano, specialist i kardiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin, e-mail: entela.bollano@vgregion.se
