Språket speglar hur vi uppfattar tillvaron
Ett språk är inte bara ett verktyg för att kommunicera. Det påverkas också av och uttrycker hur människan uppfattar sin tillvaro. En avhandling från Göteborgs universitet om svenska temperaturadjektiv som varm, kall och het visar att uttryck som en varm person och att hålla huvudet kallt inte är slumpmässiga i språket.
Temperatur är ett grundläggande fenomen i tillvaron, för alla människor. I avhandlingen undersöks hur temperaturadjektiven varm, kall, het, ljum/ljummen, sval, kylig och iskall används i svenska språket.
– De här orden används för att beskriva många olika företeelser, som människokroppen, klimat, mat och dryck, olika vardagliga föremål, känslor, samhällsfenomen, analys, aktualitet, färger med mera, säger avhandlingens författare Annika Bergström.
I svenskan är uttrycket en varm person positivt. Det betyder ungefär att någon är omtänksam, generös och kärleksfull. På arabiska är det ovanligt att tala om (känslomässigt) varma personer, eftersom värme ofta är besvärande i klimatet. Denna betydelse uttrycks på andra sätt. Sådana skillnader går att hitta på många olika områden, mellan många olika språk.
– Det innebär att ord som vi kan tycka är vanliga och tror att alla uppfattar på ungefär samma sätt om de översätts kan väcka väldigt olika associationer hos människor med andra modersmål.
Hur orden används speglar hur vi uppfattar vår tillvaro, visar Annika Bergström i sin avhandling. Kroppsvärme är förknippat med känslor, vilket märks i uttryck som en varm kram och en varm kärlek. Hetta förknippas med eld vilket kan förklara uttryck som en het debatt, en het fråga och att någon är het i betydelsen ’sexig’.
Kyla är bland annat kopplat till is, mörker, hårdhet, stillastående och död. Att vara känslomässigt kall är negativt men att hålla huvudet kallt i en svår situation är positivt. Värme associeras, i motsats till kyla, med sådant som ljus, mjukhet, rörelse och liv. Värme förknippas också mer med kvinnor, medan kyla förknippas mer med män.
Att begrepp som värme och kyla associeras med andra begrepp på detta sätt gör också att till synes banala yttranden om vädret, till exempel i skönlitteratur, också kan tolkas som beskrivningar av sådant som en huvudpersons sinnestillstånd. (Till exempel Hettan slog emot henne när hon klev ut från polishuset – ett mord har begåtts och kommissarien är hårt ansträngd av att försöka lösa fallet, vilket illustreras av den påfrestande, heta väderleken).
– I viss bemärkelse är språket en tvångströja för tänkandet. Men det öppnar också upp en nedärvd, delad och förnyelsebar upplevelse av människans tillvaro inom en språkgemenskap. I det perspektivet är det viktigt att visa på kanske omedvetna begreppsliga samband i språk och tänkande, säger Annika Bergström.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv
Författare: Annika Bergström, tele: 0709-625 908 (mobil)
E-post: annika.bergstrom@svenska.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 5 juni 2010 kl.10.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Carita Paradis, Växjö
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket
Den finns även e-publicerad: http://handle.net/2077/22178
