Pollensäsongen

Kerstin Alm Kübler jobbar vid Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska museet.

Palynologi? Vad är det?
— Palynologi, inte pollinologi som många tror, är läran om pollen och sporer. Inom palynologin studerar man pollenkornens utveckling, strukturer och vävnadskemi, men också pollenkornets morfologiska karaktärer (form och uppbyggnad). Kunskaper om förekomst och spridning av pollen i lufthavet ligger bakom våra pollenprognoser.

Går det att förutsäga hur pollensäsongen kommer att se ut?
— Inte för alla växter men för till exempel björk. Björken anlägger sina hängen redan i slutet av sommaren och därför går det att göra en ungefärlig uppskattning av hur mycket pollen som kommer att frigöras kommande vår.

— Generellt gäller det att hålla koll på växtens utveckling i kombination med väderleken,  för att kunna förutsäga inledningen av blomningen. Vi vet erfarenhetsmässigt när olika växter brukar blomma under året och att blomningen kan bli senare eller tidigare beroende på väderlek. Vi har också vetskap om hur länge en växt brukar ligga på höga pollenhalter och hur de bär sig åt. Pollenhängena på al till exempel behöver en viss tid för att mjukna och sträcka på sig för att kunna släppa pollen.

— Så här års är det full fart på laboratoriet och det är många som hör av sig. De försöker bilda sig en uppfattning om hur säsongen kommer att bli för att kunna ge sig av. Vi har förstått att många har det väldigt jobbigt. Nästan 2 miljoner svenskar har pollenallergi av varierande grad.  Så vi pratar om ett samhällsproblem.

Vart åker de?
— Det vet jag inte. Men det är lägre halter pollen i Norrland. Kustbandet har också drägligare förhållanden för pollenallergikerna. Bäst är det att befinna sig  på en fjälltopp eller ute till havs.

Ökar pollenallergierna?
— Ja, men det finns tecken på att ökningen håller på att plana ut.

Är det bara vi svenskar som har pollenallergier?
— O nej. Det är likadant i hela Europa. Runt Medelhavet är det stora problem med olivpollen och allergier mot cypresspollen. En annan växt som ställer till enormt stora problem är malörtsambrosian.  Nu när vi börjar få ett varmare klimat har den börjat etablera sig även här i Sverige. Eftersom den blommar  i slutet av september och i början av oktober kan den svenska pollensäsongen komma att förlängas till långt ut på hösten.

— I Ungern till exempel räknar man med att var tredje person är allergisk mot malörtsambrosian. I USA är den också ett stort problem. Svenskarna har ännu inte hunnit utveckla allergi mot malörtsambrosian, men den här växten kan vara en tickande allergi-bomb. Frön finns till exempel i fröblandningar, så många har börjat hitta växten under sina fågelbord.

Vad i pollenkornet gör att en del är mer allergena än andra, typ malörtsambrosians pollen?
— Lite svårt att svara på, kanske en läkare kan ge ett mer ”kemiskt rätt svar”, men det kan bero på de proteiner som finns i pollenkornen. Proteinerna är troligen olika sinsemellan men inom vissa pollengrupper liknar de varandra. Till exempel är proteinerna hos ek och björk lika varandra.

— En annan anledning till att vissa pollen framstår som mer allergena är att de är vindpollinerade. Vindpollinerade pollen som till exempel björkens, sprids i väldigt stora mängder. De insektpollinerade kornen produceras inte lika stora mängder och därför utsätts vi inte för dem i samma utsträckning.  Kanske är vi allergiska mot fler arters pollen än vi vet — eftersom vi aldrig kommer i kontakt med dem.

Pollenprognoserna finns på Naturhistoriska muséets webbplats.

Text: Carina Olsson, forskning.se