Fotbolls-VM och elitidrott

Peter Hassmén är professor i psykologi vid Umeå universitet och forskar på hur motivation och personlighet är relaterat till prestation inom elitidrotten.

Vad behövs för att lyckas inom elitidrotten?
— Det är samma som inom allt; man måste vara motiverad för att vilja lyckas. Sedan kan man prata om vilken typ av motivation, inre eller yttre. Den yttre styrs av pengar, priser och guldmedaljer medan den inre handlar om att vilja bli bättre och prestera mer och har ett starkt förklaringsvärde för att lyckas inom elitidrotten.

Uthållighet är ett krav för framgång och elitidrottare har ofta runt tio års hård träning bakom sig innan de når toppen.

— Man måste lägga ner tid på att träna. Men träningen måste vara medveten, du måste veta hur och varför du ska träna på ett visst sätt. Kvantitet är viktigt, men kvalitet på träningen är minst lika viktigt. Man bör träna på bästa möjliga sätt och inte glömma att återhämta sig.

Idrottare har ofta höga förväntningar att leva upp till, hur hanterar de press och misslyckanden?
— Det beror på var motivationen kommer ifrån. Om den kommer utifrån, det vill säga motivation som styrs av medaljer och priser, blir det lättare att känna sig sämre när det går dåligt. Men om man fokuserar på vad man kan utan att lägga in en värdering så blir det lättare att hantera och lära sig av olika typer av misslyckanden och i stället tänka: Nej, det gick kanske inte så bra i dag, men jag kan göra på ett annat sätt nästa gång.

Kan pressen i sig fungera som en drivkraft?
— Absolut, den kan fungera som en typ av yttre motivation för olika målbilder. Man brukar prata om resultatmål, prestationsmål och känslomål. Elitidrottare har alla dessa målbilder, men ju närmare en tävling, desto större vikt läggs vid den egna prestationen. Om du har tio andra spelare på plan, så påverkar du procentuellt väldigt lite av matchen som helhet. Den egna prestationen har du i stället större kontroll över.
 
Vad gör ett lag bra?
— Lagidrott är ett socialt sammanhang och det gäller att ta ut ett lag med elva spelare som bäst fungerar ihop och inte elva spelare som var för sig är bäst. Ett vanligt misstag är att bygga laget kring en eller ett par toppspelare, till exempel som Lagerbäck (Sveriges förre förbundskapten) gjort med Zlatan, men man kan fråga sig om detta är optimalt för laget. Oavsett hur bra Zlatan är, så kan inte en ensam spelare vinna en match. Alla måste vilja samarbeta.

Vilka personlighetsdrag lönar sig inom elitidrotten?
— Vilket kontrollfokus individen har är viktigt. Framstående elitidrottare har ofta ett inre sådant och ser sig själva som ansvariga för sin prestation. Om det går dåligt i en tävling och man i stället har ett yttre kontrollfokus så hittar man förklaringar i omständigheterna, till exempel vädret eller domaren.

Att skylla på domaren i en fotbollsmatch kan ändå vara bra eftersom man på så sätt kan skydda sin egen självkänsla, vilken för idrottare är direkt kopplad till prestationen. Men en stark självkänsla i kombination med en inre kontroll över prestationen och en vilja att förbättra sig är vad som enligt Peter Hassmén kännetecknar framgångsrika elitidrottare.

— I all elitidrott gäller det att vilja bli så bra som möjligt och perfektionism i positiva former är bra så länge det är för sin egen skull. Det engelska uttrycket ’practice makes perfect’ (övning ger färdighet) kännetecknar detta.
 
Sammanfatta de viktigaste punkterna för att lyckas:
— Tro på dig själv och fokusera på rätt saker, det vill säga på prestationen och inte på resultaten. Planera och starta rutiner och ha en positiv inställning. Det är också viktigt att skapa ett bra socialt nätverk med människor som bryr sig om dig för den du är som person, inte som idrottare, och som du vet tycker om dig utan någon värdering.

 Text: Elin Melin, forskning.se