Genetisk riskfaktor bakom hundars kloproblem identifierad av SLU-forskare
Den autoimmuna sjukdomen SLO kan leda till svåra skador i hundars klor. Nu har forskare hittat de genetiska riskfaktorerna för sjukdomen.
Resultaten kan även leda till ökad kunskap om liknande nagelsjukdomar som drabbar människa. Forskningen har nyligen publicerats i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PLoS ONE.
Det är forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), NVH (Norges veterinärhögskola) och Uppsala universitet (UU) som har funnit en av de genetiska riskfaktorerna till klokapselavlossning, en autoimmun sjukdom hos hund. Studierna bygger på ett väletablerat samarbete mellan genetiker och veterinärer verksamma vid de tre universiteten.
De kloproblem som studerats kallas SLO (symmetrisk lupoid onychodystrofi) och är en autoimmun sjukdom vilket betyder att kroppens eget immunförsvar reagerar felaktigt och bryter ner egna organ eller vävnader.
Stort lidande för hundarna
I det här fallet är det klovävnaden som blir attackerad. Detta leder till klokapselavlossning och deformering av klorna. När sjukdomen är fullt utvecklad är klorna på alla tassarna påverkade och alla klokapslar ramlar av. Sjukdomen innebär mycket lidande för de drabbade hundarna.
– Detta är en sjukdom som drabbar många raser men i denna undersökning har forskarna studerat några raser som ofta drabbas; Gordon setter, bearded collie och riesenschnauzer, säger doktorand Maria Wilbe, SLU, som är förste författare bakom studien.
Generna som kodar för proteiner som kontrollerar immunsvaret har visat sig vara viktiga genetiska riskfaktorer för autoimmuna sjukdomar hos både människor och djur. När immunförsvaret slås på är det MHC proteiner som känner igen vilka ämnen som kroppen ska reagera mot.
Om MHC istället felaktigt känner igen kroppsegna molekyler kan det leda till så kallad autoimmunitet då systemet reagerar mot kroppens egen vävnad. Sådana störningar kan i vissa fall leda till att autoimmuna sjukdomar som klokapselbortfall utvecklas.
– Vi har tidigare visat att MHC klass II är en genetisk riskfaktor för vissa andra autoimmuna sjukdomar hos hund, säger Maria Wilbe. I den nu publicerade studien om klokapselbortfall kunde vi påvisa både en skyddande MHC typ och en typ som gav förhöjd risk.
En kraftigt förhöjd risk att drabbas av SLO finns hos hundrasen Gordon setter hos de individer som har ärvt samma skadliga MHC II typ från båda föräldradjuren. Hos hundar som har ärvt båda varianterna är den skyddande MHC typen starkare än den skadliga.
-Vilka kroppsegna molekyler i klovävnaden som hundarna reagerar mot är okänt, menar Frode Lingaas, NVH och Göran Andersson, SLU som tillsammans lett de genetiska studierna.
Viktiga fynd ökar kunskap
Forskarna hoppas kunna identifiera ytterligare genetiska riskfaktorer för denna sjukdom i studier som nu pågår.
Att hundar som har två kopior av den MHC typ som ger förhöjd risk löper extra stor risk att drabbas, samt att effekten av den skyddande MHC typen dominerar, är två viktiga fynd som har ökat kunskapen om hur denna sjukdom utvecklas. Detta är ett bra exempel på hur genetiska studier av hundsjukdomar kan leda till ökad kunskap.
Kontaktinformation
Maria Wilbe, doktorand, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714973,
0736-551989 maria.wilbe@hgen.slu.se
Frode Lingaas, professor, Norges Veterinärhögskola, Frode.Lingaas@nvh.no
Göran Andersson, professor, institutionen för husdjursgenetik, SLU 018-4714903, 0703-808919 goran.andersson@hgen.slu.se
