Internetbaserad behandling och social fobi i fokus i forskningsstudie
Är du rädd för att tala inför en grupp, får du ångest av att stå i centrum, begränsas din vardag av rädslor för olika sociala situationer? Då kan du vara en av de personer som forskare vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, söker till sitt forskningsprojekt om social fobi.
Vid institutionen för psykologi pågår forskning kring social fobi och psykologisk självhjälpsbehandling med behandlarstöd via Internet. En ny studie inleds nu i samarbete med forskare vid Linköpings- och Uppsala universitet.
– Syftet med studien är bland annat att ta fram effektiva behandlingsmetoder och få bättre kunskap om faktorer som påverkar behandlingen. Flera tidigare studier av Internetbaserad självhjälpsbehandling vid social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom och depression har genomförts med lovande resultat. Men kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för behandlingseffekten vid social fobi är ändå begränsad, säger professor Per Carlbring.
För att bättre förstå hur sociala fobier uppstår och hur de kan behandlas söker forskarna nu personer som upplever att de lider av social ångest eller fobi som begränsar deras vardag.
– Både före och efter genomförd behandling kommer vi att göra en undersökning med en så kallad funktionell magnetkamera (fMRI). Syftet med detta är att se om behandlingen är verksam även på de hjärnområden som man tror har inverkan på problemet, säger medicine doktor Carl-Johan Olsson.
Forskarna kommer med hjälp av kameran att studera hur forskningsdeltagarnas hjärna behandlar emotionell information och reagerar på den. Mätningen i magnetkameran tar ungefär en timma.
– Det är möjligt att ärftliga faktorer, gener, åtminstone delvis kan förklara hur svåra ångestbesvär man har, och hur väl man svarar på psykologisk behandling. Det finns forskning som tyder på att vissa genvarianter påverkar ångestreaktioner och effekten av ångestdämpande läkemedel. Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede, kunskap saknas om genvarianter också påverkar mottagligheten för psykologisk behandling. Vi hoppas att vår studie ska kunna ge nya svar, säger docent Tomas Furmark vid Uppsala universitet.
Alla deltagare i projektet kommer att få lämna ett salivprov som skickas för genanalys. De kommer också att få genomgå studiens båda behandlingsmetoder. Den ena gruppen kommer att börja med ett nio veckor långt internetbaserat KBT-program (kognitiv beteendeterapi) med personligt stöd, medan den andra gruppen använder ett datoriserat uppmärksamhetsträningsprogram under fyra veckor. Sedan byter grupperna behandlingsform.
Övriga forskare som delar i projektgruppen är:
Carl-Johan Olsson, Med. Dr. Idrottsmedicin, Umeå universitet; Tomas Furmark, docent, psykolog: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet; Gerhard Andersson, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet; Owe Bodlund, docent, överläkare: Psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus; Kristoffer Månsson, psykologkandidat, Institutionen för psykologi, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Per Carlbring, professor, leg. psykolog, leg. psykoterapeut: Institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: Per.Carlbring@psy.umu.se
Tel: 090-786 78 33
Mobil: 070-284 25 58
