Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

31 augusti 2010

Sällsynt invandrare i Stockholm

Ett okänt jättestort monster lämnades igår in till Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, för identifiering. Det visade sig vara en dödskallesvärmare, en ytterst sällsynt invandrare i Sverige. Upphittaren kände inte igen djuret, utan karaktäriserade det som ett getingliknade monstruöst vidunder som satt på hans balkong.

Dödskallesvärmaren, Acherontia atropos, är en migrerande art som mycket sällsynt kommer inflygande till vårt land nästan varje år. Detta fynd från Årsta utanför Stockholm är det tredje fyndet i landet detta år. I övriga landet har fjärilen i år tidigare iakttagits i Västergötland (18/8) och på Gotland (14/7).  Fjärilen härstammar från tropikerna, oftast Afrika, men även från Medelhavsområdet, och hittas hos oss från juli till oktober. Fjärilen kan ej klara den svenska vintern.

Det är en av Europas allra största fjärilar med en vingbredd på 105 – 140 mm.

Namnet har den fått på grund av en gulaktig, dödskalleliknande teckning på mellankroppens ryggsida.

Som fjäril lever dödskallesvärmaren främst på honung som den tar från bikupor. Den utsöndrar en lukt som gör att den inte attackeras av bina. Den kan också hämta näring från övermogna frukter och ibland i blommor. Den hovrar dock inte när den suger nektar utan sätter sig ner på blomman.

Larven är nästan allätare, men verkar leva främst på bl.a. potatisväxter. Förpuppning sker i jorden.

Foto: Dödskallesvärmaren från Årsta. Foto: Lars-Åke Janzon.
Foto: Dödskallemärket. Foto: Lars-Åke Janzon.

Kontaktinformation
Ytterligare uppgifter kan fås av:

Lars-Åke Janzon
Fil dr, 1:e intendent
Jourhavande biolog

Naturhistoriska riksmuseet
Box 50007
SE-104 05 Stockholm

Tel: 08-519 551 13
Fax: 08-519 540 85

e-mail: lars-ake.janzon@nrm.se
Web: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen.7036.html

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera