Molnen i Amazonas avslöjar luftföroreningar

Rönen ger en fingervisning om människans roll i bildandet av moln och nederbörd. Förhoppningsvis kan kunskapen därför lägga grunden till mer exakta klimatmodeller framöver.

Alla molndroppar skapas av jättesmå partiklar, så kallade aerosoler, som vattenmolekylerna kan fästa på. Molnen över Europa och andra industrialiserade länder brukar innehålla lika mycket organiska partiklar, såsom svampsporer och växtfragment, som icke organiska partiklar, t ex salter och mineraler.

– Våra resultat visar att molnen i Amazonas består så mycket som till 90 procent av organiskt material! Resten är framförallt kisel, som transporterats ända från Sahara, och salter som blåser in från havet, berättar Pontus Roldin, doktorand i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola och medförfattare.

Forskarna kunde också konstatera att partikelkoncentrationen i regnskogen är tio gånger lägre än i Europa. I Amazonas innehåller luften 200 partiklar per kubikcentimeter. Motsvarande siffra i industrialiserade länder är cirka 2000 partiklar.
Förhoppningen är att resultaten kan underlätta för klimatforskare att ta reda på hur stor den kylande effekten från aerosolerna faktiskt är, något det idag råder stor osäkerhet om.

– Situationen gör att vi hamnar i en knivig sits. Med tanke på den globala uppvärmningen är det ju faktiskt bra med kylande moln. Samtidigt dör flera hundra tusen människor i förtid varje år, bara i Europa, till följd av skadliga partiklar i atmosfären, poängterar Pontus Roldin.

Men det resultat som kanske fascinerar forskarna själva allra mest är hur växterna och molnen verkar samspela på ett sinnrikt sätt. Kanske är det så att evolutionen har gynnat sådan vegetation som kan släppa ut just sådana partiklar som gör att det bildas nederbörd där den behövs?

– Under våtperioden I Amazonas regnar det nästan varje eftermiddag från höga, tunga och kalla Cumulus-moln. För att det lätt ska kunna bildas regn behövs en viss typ av stora växtpartiklar runt vilka iskristaller kan bildas. I antal var de här partiklarna oerhört få jämfört med de övriga, något mindre, men de visade sig alltså vara oerhört viktiga, förklarar Pontus Roldin.

Så gick mätningen till: Mätningarna gjordes under en intensiv månad i februari 2008. Mitt i Brasiliens regnskog lyckades forskarna hitta en miljö som under regnperioden hade helt ren luft. (Under torrperioden bränns stora områden med regnskog för att kunna använda marken till jordbruk). Aerosolen samlades in ovanför trädkronorna med hjälp av ett insug som var placerat på en cirka 40 meter hög mast. Apparaturen var mycket komplicerad och krävde dygnet runt-övervakning av flera forskare. Sedan dess har mätningarna analyserats.

Läs artikeln Rainforest Aerosols as Biogenic Nuclei of Clouds and Precipitation in the Amazon på www.sciencemag.org.

Huvudförfattare till artikeln är forskare från Max Planck Institute for Chemistry i Meinz, Tyskland, och forskare från Harvard University, USA. Även forskare från följande universitet har deltagit: University of Colorado, Boulder, National Institute of Amazonian Research, St. Petersburg State University, Colorado State University och North Carolina State University samt Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pontus Roldin, doktorand, Kärnfysik (LTH), Lunds universitet, tel 046-222 95 98, 073-72 75 128, Pontus.Roldin@nuclear.lu.se. För högupplösta bilder från mätstationen eller på Pontus Roldin, kontakta Kristina.lindgarde@kansli.lth.se, 0709-75 30 00 eller Pontus Roldin.