Från olagliga nakenbilder till porrtidningars massupplagor

– Många har tidigare hävdat att lagändringen resulterade i en slags oförutsedd ”porr-boom”. Mina resultat visar att det snarare var tvärt om, säger Klara Arnberg, ekonomisk-historiker vid Umeå universitet, som i sin avhandling har följt den svenska pornografiska pressens utveckling, och hur pornografin reglerats och debatterats under efterkrigstiden.

Avhandlingen tar avstamp i 1950-talets mer undangömda tillvaro, via den porrvåg som svepte över landet under 1960- och 1970-talet, till en dalande efterfrågan på 1980-talet då konsumtionen alltmer övergick till video. Hon visar att den starka tillväxten av antalet porrtidningsförlag skedde redan innan publiceringen avkriminaliserades år 1971, med andra ord kom porrvågen före lagändringen.

– Förlagen hade olika strategier för att kringgå och utmana lagstiftningen. Som ansvarig utgivare användes t ex ofta en ”målvakt”, det vill säga en person som tog straffet istället för ägaren av förlaget, och det ”slarvades” med att lämna in granskningsexemplar till tryckfrihetsombuden.

Vid samma tid introducerade regeringen en ”porr-razzia”, då hundratals svenska och utländska tidningar åtalades enligt sedlighetsparagrafen i tryckfrihetsförordningen. Genom en särskild reglering kunde Pressbyrån, som hade en monopolställning på tidningsdistribution, hindra spridningen av tidningar med pornografiskt innehåll.

– Men så småningom började konkurrerande porrtidningsförlag sköta distributionen tillsammans, och regleringen blev på så vis tandlös. De sexuellt mest utmanade tidningarna försökte till slut inte ens bli distribuerade av Pressbyrån, berättar Klara Arnberg.

I likhet med andra ifrågasatta varor, som t ex alkohol och spel, har pornografins existens hela tiden kantats av starkt motstånd som avgjort dess marknadsförutsättningar. Tidningarna hade t ex svårt att sälja kommersiella annonser, och var därför helt beroende av upplagorna. Motståndet satte också press på politiker att agera, något som i förlängningen spelade stor roll för porrtidningarnas ekonomi.

– 1971 blev visserligen pornografi helt laglig att publicera, men man införde istället ett skyltningsförbud för att blidka pornografimotståndarna. De som inte ville befatta sig med pornografin skulle också slippa det, resonerade man.

De främsta kritikerna var i början religiösa företrädare, ofta från radikala frikyrkor, som ofta såg pornografin som ett hot mot det heterosexuella äktenskapet och menade att pornografikonsumtionen ledde till en sexuell lössläppthet. Under 1970-talet kom sedan kvinnorörelsen att omdefiniera pornografins problem.

– Då skedde exempelvis bojkotter och demonstrationer där pornografins kommersialism och kvinnoförnedring istället betonades.

Trots starkt motstånd lyckades pornografiförläggarna successivt utmana gränsen för det tryckfrihetsrättsligt och marknadsmässigt accepterade. Pornografi blev en laglig produkt som i princip var tillgänglig för alla, något som enligt Klara Arnberg var ett viktigt skifte i sexualitetens ekonomiska historia.

Fredagen den 8 oktober försvarar Klara Arnberg, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Motsättningarnas marknad. Den pornografiska pressens kommersiella genombrott och regleringen av pornografi i Sverige 1950-1980. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Kirsti Niskanen, Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Avhandlingen ges ut av Sekel bokförlag och går att köpa i bokhandeln.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Klara Arnberg
Institutionen för ekonomisk historia,
Umeå universitet
E-post: klara.arnberg@ekhist.umu.se
Telefon: 0704-001 365