Få familjehemplacerade går vidare till högre utbildning – trots begåvning

Tre procent av dagens 18-åringar i Sverige, ungefär en per skolklass, har idag erfarenhet av socialtjänstens samhällsvård. Hur dessa ungdomar klarar högre studier har nu undersökts bland annat av forskare från Göteborgs universitet.

Studien fokuserar på ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution under hela eller delar av sin uppväxt. De unga i studien är mellan 18 och 21 år gamla idag, har varit placerade minst ett år i samhällsvård, har klarat grundskolan och var placerade det år de var 16 år gamla.

Registerstudier av ungdomar födda 1972 – 1992, som varit placerade i samhällets dygnsvård, visar att 20 procent läst det individuella programmet på gymnasieskolan och 56 procent på yrkesinriktade gymnasieprogram. Men 60 procent av dem avslutar inte sina gymnasiestudier, att jämföra med 18 procent för övriga ungdomar i samma ålder. Andelen som söker sig till högre studier är 13 procent mot 41 procent bland övriga ungdomar. Andelen som får hjälp med hemläxor, nedlagd tid på läsläsning och betygsmedelvärdena är också lägre för dem som är placerade i samhällets dygnsvård.

Antalet placeringar och längden på placeringstiden slår tydligt igenom på betygen enligt studien. Få och stabila placeringar påverkar betygen positivt. Betygsskillnaderna motsvaras inte av skillnad i begåvning. Det visar resultaten på de kognitiva tester som gjorts på både placerade och inte placerade barn.
– Det visar att med vi med hjälp av olika stödinsatser verkligen kan ge den här gruppen barn möjligheter att bli lärande personer, säger docent Ingrid Höjer vid Göteborgs universitet.
En av många rekommendationer forskargruppen ger är att fokus hos alla de professionella som omger de familjehemplacerade mer måste läggas på själva skolgången.

– Ofta fokuserar socialarbetare enbart på relationer och känslor, inte ungdomarnas skolprestationer, vilket vi anser vara felaktigt. Dessutom är ofta förväntningarna onödigt lågt ställda på barnen och ibland genomförs byte av placering utan tanke på att barnen då blir utan betyg på den skola de går på, säger Ingrid Höjer.

En annan rekommendation är möjligheten till vuxenutbildning för alla unga. Möjligheten att komma igen och att få en ny chans är något som har visat sig mycket betydelsefullt inte minst för många av studiens tidigare familjehemplacerade unga.

Den svenska forskargruppen utgörs av Margreth Hill från institutionen för pedagogik och specialpedagogik och Ingrid Höjer, Helena Johansson och Rachel Hadodo från institutionen för socialt arbete.

FAKTA/YiPPEE
Studien är en del i det EU-finansierade forskningsprojektet YiPPEE – Young People from a Public Care Background: Pathways to Education in Europé. I Sverige, Danmark, Ungern, Spanien och Storbritannien söker forskare de kulturella, sociala, psykologiska och praktiska faktorer som gör att ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution ändå tar sig in på högre utbildning. Studien är grundad på en stor statistikanalys, fallstudier i olika geografiska områden plus fördjupade intervjuer med personal på socialkontor och med ungdomar själva. Syftet med projektet är att bidra till kunskap om gruppens utbildningssituation och också att bidra till förändring av både policy och praktik som kan få fler i den gruppen av unga att studera vidare.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ingrid Höjer, ingrid.hojer@socwork.gu.se 031-786 1568
Helena Johansson, helena.johansson@socwork.gu.se 031-786 5721
Rachel Hadodo, rachel.hadodo@socwork.gu.se 031-786 160
Margreth Hill, margreth.hill@ped.gu.se 031-786 2083