Mekaniska hjärtkompressioner bra vid hjärtstopp
Mekanisk hjärtkompression som utförs av en maskin ger bättre effekt vid plötsligt hjärtstopp än vanlig hjärt- lungräddning, HLR. Dessutom kan höjda ben hjälpa till att förbättra resultatet av HLR. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
I en studie som pågick utanför sjukhus under två år fann forskarna, bland 328 patienter med hjärtstopp, att utrustningen (LUCASTM) som utförde mekaniska kompressioner gav högre halter koldioxid i utandningsluften, jämfört med manuella bröstkompressioner utförda av ambulanspersonal.
– Halten koldioxid i utandningsluft speglar blodcirkulationen i lungkretsloppet och är ett resultat på effekten av HLR, säger Christer Axelsson, ambulansjuksköterska och forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.
Men olika faktorer, exempelvis maskinens storlek i kombination med att många hjärtstopp av olika anledningar inte identifierades av SOS-alarm, bidrog till att utrustningen ofta nådde fram för sent eller inte alls till en tredjedel av patienterna som deltog i studien.
– Dessa faktorer i kombination med att studien var relativt liten gjorde att det inte går att utvärdera om denna skillnad i effekt också innebär en skillnad i överlevnad bland alla patienter med hjärtstopp utanför sjukhus, konstaterar Christer Axelsson.
Höjda ben i samband med HLR kan öka det venösa återflödet till hjärtat och därmed effekten av bröstkompressionerna. I en undersökning fick en grupp om 44 patienter benen höjda under pågående HLR. Jämfört med före benhöjningen steg halten koldioxid i utandningsluft signifikant i hela gruppen.
– Det talar för en förbättrad effekt av bröstkompressionerna. Om denna ökning i effekt förbättrar överlevnaden vid hjärtstopp kvarstår fortfarande att visa. Fler studier är nödvändiga för att visa vad som händer då benen höjs under HLR, konstaterar Christer Axelsson.
– Mekaniska kompressioner går även att utföra under ambulanstransport och våra resultat visar dessutom att de är effektivare än manuella utförda av ambulanspersonal. Nu återstår att ta reda på hur vi bäst kan utnyttja denna kunskap för att öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus, säger Christer Axelsson.
FAKTA HJÄRTSTOPP
Hjärtstopp inträffar när blodet plötsligt slutar att pumpa ut från hjärtat. Det leder till medvetslöshet och andningen upphör på grund av bristande blodtillförsel. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna och svarar för cirka 11 till 18 procent av alla dödsfall i Sverige. Många äldre drabbas och då är anledningen ofta hjärtinfarkt. Hjärt-lungräddning och defibrillering kan rädda patienter med hjärtstopp. Enligt Svenska rådet för hjärt- lungräddning räddas årligen cirka 350 till 400 människor till livet efter hjärtstopp utanför sjukhus och grovt uppskattat räddas mellan 1 000 och 1 500 människor till livet efter hjärtstopp på sjukhus.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions
Avhandlingen är försvarad.
Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
Christer Axelsson, leg. sjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, telefon 070-5400304, e-post: krister.axelsson@vgregion.se
Handledare:
Johan Herlitz, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 10 00, e-post: johan.herlitz@gu.se
