Kalendern styr höstlövens ankomst

Stefan Jansson är professor i växters cell- och molekylärbiologi, UPSC, Umeå universitet.

Varför ändrar löven färg på hösten?
— Löven blir gula när klorofyll, som är trädets gröna färgämne, försvinner. Men anledningen att de blir gula har egentligen inte med klorofyll att göra utan handlar i stället om att trädet vill återanvända kvävet som sitter i bladen, innan dessa trillar av. Detta sker genom att trädet bryter ner bladets proteiner, däribland de som klorofyllet är bundet till.

Men varför blir de gula?
— Det gula är karotenoider, ett färgämne som finns i löven hela tiden men som annars inte syns på grund av allt det gröna.  Karotenoiderna skyddar trädet från ett överskott av energi i form av solljus och finns därför kvar längst. Det röda är antocyaniner, ett färgämne och som ofta ökar under hösten.

Hur vet trädet när det är dags?
— Trädet mäter med hjälp av solljus hur långa dagarna och nätterna är och styrs av datum och kalendrar. Anledningen till att vi inte kan odla till exempel persikor i Norrland är nog inte att det är kallare här, utan för att träden inte vet om när det är höst. Det är persikoträdens kalender som inte passar i till exempel Umeå.

 Påverkar kylan inte alls?
— Nej, den påverkar inte när det är dags men däremot för hur fort det går. Ett visst träd börjar bryta ned sina proteiner nästan samma datum varje år, men hur fort bladen gulnar beror på temperaturen, ju kallare desto snabbare. När vi ser att bladen gulnar kan processen ha börjat en vecka eller två innan, därför ser vi att det blir gult tidigare om det är en kall höst.

Ni forskar ju på aspar och har bland annat kartlagt generna hos höstlöv. Berätta!
— Aspar har en stor genetisk variation, större än de flesta skogsträd och framför allt mycket större än vi människor; två aspar du ser i skogen är genetiskt lika olika som en människa och en schimpans. Vi studerar vilka gener som styr vad och har funnit att de gener som deltar i trädets inre dygnsrytm och klocka ofta också styr när trädet blir gult på hösten. Men det finns mycket vi inte förstår ännu, och det forskar vi vidare på.

Hur kan man använda resultaten i praktiken?
—  Till framtida trädförädling. Att kartlägga trädens gener kan jämföras med att kartlägga gener hos människan för att ta fram botemedel för olika sjukdomar. I trädens fall vill vi kunna ta fram bättre träd. Kanske är skillnaderna i när löven blir gula inte speciellt intressanta för svensk skogsförädling — även om klimatförändringarna kommer att förändra vilka träd som är bäst att odla var — men genom att studera detta hoppas lär vi oss hur man bäst hittar generna som styr egenskaper med större praktiskt värde, till exempel motståndskraft mot insektsangrepp och sjukdomar, saker som vi också börjat studera nu.

Text: Elin Melin, forskning.se