Ämnen i vardagen ökar risken för allergi
Kemikalieanvändningen i vår vardag medför ökade risker för allergier hos barn visar en studie på Karlstads universitet. Förekomsten av PGEs, propylenglykol och glykoletrar, i sovrumsluften visar på samband med astma, hösnuva och eksem men även antikroppar mot vanliga allergen hos barnen. En riskökning på upp till 180 procent visar studien.
– Studien visar för första gången att koncentrationen av PGEs, propylenglykol och glykoletrar, i sovrumsluften var kopplad till en ökad risk för astma, hösnuva och eksem hos barnen, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och verksam vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Riskökningen varierade mellan 50-180 procent. Det visade sig även att en högre koncentration av PGEs i inomhusluften var kopplad till att barnen hade antikroppar (IgE) mot vanliga allergen såsom katt, hund, pollen med mera. Våra analyser visade också att användning av vattenbaserade färger i bostaden samt vattenbaserade rengöringsmedel var kopplat till en högre halt av PGEs i sovrumsluften.
Vad betyder detta?
Under de senaste decennierna har ett mycket stort antal kemikalier introducerats i våra vanliga miljöer. Sådana kemikalier är framförallt relaterade till byggnadsmaterial, färger, med mera och en mycket stor mängd vanliga konsumtionsprodukter såsom rengöringsmedel, plaster, leksaker, kosmetika och förpackningar.
– Vi har tidigare visat att ftalater från mjukgjord PVC kunde kopplas till allergisk sjukdom hos barn, säger Carl-Gustaf Bornehag. Vi har nu fokuserat på PGEs som är en grupp flyktiga organiska ämnen som bland annat finns i vattenbaserade inomhusfärger och rengöringsmedel. Bland de identifierade PGE-ämnena finns misstänkt hormonstörande ämnen, vilket också är fallet för de tidigare studerade ftalaterna.
– Våra resultat reser därför återigen frågan om den hälsomässiga relevansen av kemikalieanvändningen i vår vardag, säger Carl-Gustaf Bornehag. I synnerhet när det gäller exponeringar i våra bostadsmiljöer eftersom små barn och gravida kvinnor tillbringar en stor del av sin tid här och att mycket tyder på att exponering av foster och spädbarn kanske är mer riskfylld. Vår nuvarande forskning handlar om detta, det vill säga vad betyder det för kronisk sjukdom senare i livet att vi exponerar foster och spädbarn för en lång rad misstänkt toxiska kemikalier.
I studien ingick 198 förskolebarn med astma och allergi och 202 friska kontroller som ingår i Bostad-Barn-Hälsa-studien i Värmland. Bostäderna undersöktes av professionella inspektörer och luftprover togs i barnens sovrum där åtta grupper av flyktiga organiska ämnen analyserades och barnen undersöktes av läkare. Vidare svarade föräldrarna på en enkät om familjens hälsa, livsstil med mera. Artikeln utgör ett resultat av ett samarbete mellan Karlstads universitet och Harvard School of Public Health, USA.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap, tel 054 700 2540 eller 070 586 6565, carl-gustaf.bornehag@kau.se
