Hon ger röst åt patienter med tolkbehov
Hur mycket används tolkar inom hemsjukvården och den sociala omsorgen? Och används de här resurserna på rätt sätt? Det är en fråga som forskaren Elisabeth Björk Brämberg studerar i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås. I dagarna har hon påbörjat arbetet med en kartläggning av tolkanvändning i nio kommundelar i Borås och Göteborg.
– Det klart att det inte blir lika bra som övrig vård. Patienter eller personal som använder tolk får nöja sig med det nästbästa. Det säger en av de intervjuade i personalgruppen på Våglängdsgatan 153 som tillhör Brämhult kommundel i Borås.
Elisabeth Björk Brämberg har precis gjort en samtalsintervju med fyra representanter från personalen. Här finns Eva Zackariasson, arbetsledare från hemtjänsten, Rezha Ismail, biståndshandläggare och sjuksköterskorna Erika Westin och Sara Karlsson. Samtliga har de erfarenheter från tolkanvändning och ser fram emot att delta i studien. I en halvtimme har de delat med sig av sina erfarenheter. När de använder tolk, problem och missuppfattningar som kan uppstå men också vad de gör för att reda ut problem. En av dem säger:
– Det klart att ord försvinner på vägen när inte personal och vårdtagare talar samma språk…
Vård på lika villkor
Det handlar om vård på lika villkor, något som de flesta tar för självklart. Men tänk dig att inte kunna göra dig förstådd på svenska. För patienter med annat modersmål förutsätts att man använder tolk för att ge vård och behandling på samma villkor som alla andra. Men hur ser det ut i praktiken? Det är just det som Elisabeth Björk Brämberg vill reda ut med sin forskning.
– Risken är stor att vård och omsorg inte anpassas till de här patienternas behov. Det är inte alltid att de kan göra sin röst hörd och att den egna upplevelsen kommer fram. Detta är exempelvis väldigt viktigt när en diagnos ska fastställas och för att relevant behandlings sätts in och att behov av insatserna bedöms, förklarar hon.
Elisabeth Björk Brämberg betonar vikten av att göra patienternas röster hörda och pekar på att det är sällan som studier belyser de tolkbehövande patienternas perspektiv. Det är första gången som en sådan här studie görs inom hemsjukvården och social omsorg, tidigare forskning i området har gjorts inom slutenvård och primärvård. Hennes kartläggning av användning av tolk kommer att utföras i tre kommundelar i Borås, förutom Brämhult, även Trandared och Sandhult/Norrby. Dessutom sex kommundelar i Göteborg (Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Frölunda/Högsbo samt Lärjedalen). Hennes förhoppning är att därefter kunna beskriva vård- och omsorgsgivares, men också vårdtagarnas erfarenheter av att kommunicera via tolk.
Tre delstudier
I den första studien görs fokusintervjuer med personal det vill säga sjuksköterskor, vårdbiträden och biståndsarbetare för att få fram deras erfarenheter av tolkanvändning i mötet med tolkbehövande patienter. I en annan delstudien görs en kartläggning av hur ofta tolk används inom hemsjukvård, hemtjänst och biståndshandläggare och i en tredje studie kommer intervjuer att göras med patienter för att få fram deras perspektiv. Därefter kommer Elisabeth Björk Brämberg att dra slutsatser från studierna.
– Jag tror att det finns en ganska god medvetenhet om jämlik vård, därför är det intressant att titta närmare på varför man kanske inte alltid lyckas och vilka förutsättningar som krävs för att nå dit, konstaterar hon.
Hon hoppas med sitt arbete kunna få kunskap om hur tolkanvändning kan bidra till bra fungerande vårdmöten, som ger patienter möjligheter att ta del av och påverka beslut rörande vård och omsorgsbehov, behandling och rehabilitering.
Elisabeth Björk Brämberg disputerade våren 2008 och har en av de 15 Post doc-tjänster som Högskolan i Borås satsade medel på under förra året. Meningen är att de nya tjänsterna ska stärka sex styrkeområden.
Text och foto: Annie Andréasson
Kontaktinformation
Elisabeth Björk Brämberg, forskare vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, mobiltelefon: 0709-221063 eller e-post: Elisabeth.Bjork_Bramberg@hb.se
