Ett mynt med många sidor
50-öringen är sedan 30 september borta ur handeln. Den är dock fortfarande intressant historiskt. Kenneth Jonsson, professor i penninghistoria på Stockholm Universitet, berättar.
När kom första 50-öringen?
— Första 50-öringen kom ut 1857. Då fanns redan valörer som tjugofem-, tio- och ettöringen. Fram tills nu har nya 50-öringar präglats i stort sätt varje år. Till undantagen hör åren 1974-75. Under dessa år producerades mynt men de märktes 1973 eftersom det dröjde några år innan mynten för den nuvarande kungen kunde börja präglas.
Varför räknar vi i ören?
— Från slutet av 1700-talet fanns tre olika valutor, ett resultat av både Riksgäldskontoret och dåvarande Riksbanken gav ut sedlar som hade annan kurs än mynten. Alla tre valutorna använde sig av namnen riksdaler och skilling. Tillägen riksgälds, banco eller specie angav vilken valuta det handlade om och därmed också dess värde.
För att få ordning på mynträkningen infördes decimalsystemet och “riksdaler riksmynt” år 1855. Riksdalen delades in i tio och åter tio så att enheten ören bildades. Grunden till denna inledning var handens tio fingrar. Tanken var att man inte skulle behöva kunna huvudräkning för att handla med pengar.
Motsvarade 50-öringens sitt värde?
— 50-öringen bestod från början till viss del av silver. Silverinnehållet var direkt kopplat till myntets värde i handeln. Mynt av silver fick i modern tid ett högre värde än själva valören. Av denna anledning smältes många mynt ner. I dagens 50-öringar finns inget silver, men trots bytet till koppar är produktionen av 50-öringarna en förlustaffär.
De allra första 50-öringarna har dessutom ett samlarvärde, som avgörs av årtal och skick.
Varför har 50-öringen bytt utseende genom åren?
— Det är riksbanken som bestämmer utseendet på våra mynt. Förändringar görs i samband med byte av regent, myntens metallsammansättning eller vid teknikutveckling. Vi uppdaterar också mynten för att bilden på kungen ska vara någorlunda aktuell.
Förut avbildades personen på mynten dessutom mer tredimentionellt, i så kallad relief. Reliefen blev dock mindre tydlig för varje år som mynten var i bruk. När Oscar IIs skägg var platt visste man exempelvis att myntet var rejält slitet. Med dagens plattare mynt undviker man denna typ av slitage.
Hur påverkas vi av att många mynt inte lämnas in?
— Att 50-öringar försvinner i omloppet är en del av en större företeelse. Varje år försvinner stora mängder mynt av alla valörer. Främsta anledningen är kanske turism. Turister tar med sig pengar hem och växlar oftast bara in sedlarna. Även vi svenskar är dåliga på att växla in småmynt. Miljontals mynt blir kvar hemma i byrålådan efter det att de utgått som betalningsmedel.
Fotnot: Läs mer om 50-öringen hos Riksbanken: http://www.50oringenforsvinner.nu/pdf/50oringenforsvinner_nu.pdf
Text: Marie Palmnäs, forskning.se
Kontaktinformation
red@forskning.se