Artrikedomen i Amazonas mycket äldre än man trott

– Vi har skrivit om hela Amazonas historia vad gäller utvecklingen av den biologiska mångfalden med de resultat vi presenterar i den här artikeln, säger Alexandre Antonelli på Institutionen för växt och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet och intendent vid Göteborgs botaniska trädgård.

Artrikedomen i Amazonas är ojämförligt den största i världen. Även om forskare länge har misstänkt att mångfalden i Amazonas regnskogar påverkats av Anderna har orsakssambanden fram till nu varit oklara. Det finns också ett brett utbud av vetenskapliga teorier om ursprunget till den artrikedom man kan se här.

Jämfört data för 65 miljoner år
Alexandre Antonelli, Göteborgs universitet.Ett forskarteam, som letts av Alexandre Antonelli från Göteborgs universitet och Carina Hoorn från Amsterdams universitet, har nu jämfört mönstret för dagens biologiska mångfald i Amazonas med geologiska och molekylära data för de senaste 65 miljoner åren – allt sedan den Sydamerikanska kontinenten skildes från Afrika och dinosaurierna dog ut på jorden.

– Vi anade från fossil och enstaka fynd av daterade artträd att mångfalden i Amazonas uppkommit efter separationen från Afrika. Därför har vi tittat på hela den perioden. Jag har främst arbetat med att koordinera de DNA-baserade studierna av släktskap mellan olika arter av växter och djur. Vi har gått igenom hundratals vetenskapliga publikationer och fann att väldigt få arter är så unga som man hittills har trott.

Artrikedomen störst vid Anderna
Tropisk regnskog i Yasuni National Park i Ecuador. Foto: Alexandre AntonelliDe samlade resultaten visar att den största artrikedomen återfinns i anslutning till Anderna, ett område som uppstod när tektonplattorna längs Stilla havskusten trycktes ihop för att skapa den mäktiga bergskedjan. De nya bergstrakterna fick stor påverkan på miljön; i takt med att bergsmassiven reste sig förändrades villkoren fundamentalt för växter och djur i Amazonasområdet. Ombildningen av jordytan förändrade de stora våtmarksområden som fanns i norra Sydamerika, vilka torkade upp i samband med Amazonflodens uppkomst. Därmed öppnades nya landområden för en kolonisering av växter och djur.

– Vi blev förvånade att det var så stark koppling mellan Andernas bildning och mångfalden i Amazonas. Området har räknats som ett paradis i utvecklingen, där evolutionen kunnat äga rum i lugn och ro, men det stämmer inte alls. Det har hänt enormt mycket i norra Sydamerika, säger Alexandre Antonelli som själv har sin härkomst från Brasilien.

Artikeln Amazonia through time: Andean uplift, climate change, landscape evolution and biodiversity publiceras i tidskriften Science den 12 november. I den 18 personer starka forskargruppen bakom artikeln finns forskare från Holland, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Brasilien, Colombia, Panama, Venezuela samt USA. Länk till artikeln: www.sciencemag.org/cgi/content/short/330/6006/927

Resultaten presenteras också på ett seminarium i Amsterdam, Holland, samma dag: www.science.uva.nl/ibed/home.cfm

Bildtexter:

Stora bilden: Bergstoppen Pauji Yuyo ligger i utkanten av Madidi National Park, Bolovia, som sträcker sig från Anderna till Amazonas regnskog. Foto: Michael Kessler, Schweiz

Porträttbilden: Alexandre Antonelli.

Lilla bilden: Den tropiska regnskogen i Yasuní National Park, Ecuador, har sannolikt den största mångfalden träd på hela jorden. Foto: Alexandre Antonelli

Kontaktinformation
KONTAKT:
Alexandre Antonelli, Institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet samt
intendent vid Botaniska trädgården i Göteborg
0703- 98 95 70
alexandre.antonelli@vgregion.se