Ekologisk störning som naturförvaltning slår lätt fel
Ekologiska störningar är inte bara till skada för naturen. Med medvetna störningar kan man bevara, eller rentav öka, den ekologiska mångfalden i ett naturreservat. Effekten beror på en mängd olika faktorer, men det görs många fel bland dem som jobbar med ekologiska störningar och biodiversitet hävdar forskare från Göteborgs universitet.
– Ingen vet exakt vad biodiversitet är och därför testar olika forskare olika mått, och kan dra helt olika slutsatser beroende på vilket mått av biodiversitet de använt. Om man testar hypoteser om förändring i antal arter med ett mått på hur jämnt arterna är fördelade, istället för hur många de är, blir det fel. Det är lite som när Kurt Olsson frågade Patrik Sjöberg hur brett han har hoppat, att räkna antalet äpplen i päronträd eller makrillar i änglaklacken, säger Robin Svensson på Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Ekologiska störningar kan se väldigt olika ut och ha helt olika effekter på den biologiska mångfalden. Exempel på vanliga störningar i naturen är skogsbränder, stormar, översvämningar, vågor, trålning, föroreningar, uttorkning samt istäcken och drivved som skrapar bort arter på hårda bottnar. Även biologiska störningar kan räknas in i begreppet, det vill säga djur som äter andra djur och växter eller trampar ihjäl levande varelser i sin väg.
Enligt den mest konkreta och lätthanterliga definitionen ska en störning döda eller avlägsna organismer i ett samhälle (område med samexisterande arter), och därigenom underlätta för nya arter att etablera sig. Den till synes harmlösa bisatsen om etableringsmöjligheter får oanat stor betydelse när man testar ekologiska förklaringsmodeller om störning och biodiversitet.
Effekterna av störning hänger på vilken slags störning som sker, hur man väljer att mäta den, samt vilka arter som finns i samhället där störningen inträffar. Vill man testa hypoteser om biodiversitet och störning, så spelar det även roll hur stark konkurrensen mellan arter och nyetableringen av arter är samt vilket mått på biologisk mångfald som används i studien.
– Vet man inte hur störningar fungerar och på vilket sätt det kommer påverka samhället de introduceras till, kan de lätt få motsatt effekt. Hur man beräknar effekten får naturligtvis stor påverkan när man förvaltar naturreservat med hjälp av ekologiska störningar.
Det mest kända exemplet på den här typen av förvaltning återfinns i Yellowstone, som är världens äldsta nationalpark. I Sverige används metoden på Alvaret på Öland, där landskapet hålls öppet av betning (som är en form av biologisk störning), liksom på Kosteröarna i Kosterhavets nationalpark.
Avhandlingen Ecological Disturbances, The Good, The Bad, and the Ugly försvaras vid en disputation den 19 november, kl 15.00. Handledare: professor Henrik Pavia.
Länk till avhandling: hdl.handle.net/2077/23772
Kontaktinformation
KONTAKT:
Robin Svensson, Institutionen för marin ekologi
0526- 686 84
031- 14 77 22
robin.svensson@marecol.gu.se
