Miljonprogrammets effekter på naturen efter trettio år
Den naturmark som bevarades när Järvafältet bebyggdes under 1970-talet har bitvis utsatts för stort slitage, men de växtarter som finns där idag är i stort sett desamma som de ursprungliga. Få nya arter har tillkommit, medan några av de känsligaste har minskat kraftigt. Om detta och om naturmarkens värde som resurs i stadsmiljöer skriver Oskar Forsberg i en avhandling från SLU.
Kista, Husby och Akalla i norra Stockholm är tre bostadsområden som byggdes upp på Järvafältet under 1970-talet, inom det så kallade miljonprogrammet. Oskar Forsbergs avhandling visar hur nyttjandet av naturmarken i bostadsområdena förändrades från början 1980-talet till början på 2000-talet. När han jämförde områden på olika avstånd från bebyggelsen visade det sig att nyttjandet av den riktigt bostadsnära naturmarken ökade under perioden. De flitigaste besökarna var barn och ungdomar, ofta i organiserad form genom daghem och skola. Lek på fritiden hade däremot minskat i omfattning. Hur mycket olika områden användes varierade dock kraftigt.
Att barnens naturvistelse ofta sker i organiserad form har vissa fördelar i naturvårdssammanhang. I denna verksamhet utnyttjas områden längre bort från bebyggelsen, vilket minskar slitaget i närområdena. Dessutom finns det möjlighet att styra aktiviteterna bort från särskilt känsliga marker, genom samråd med personal.
Slitage visade sig vara den främsta orsaken till de förändringar som kunde ses i naturmarksvegetationen i Kista, Husby och Akalla under de trettio första åren. Stigar trampades upp och fläckvis nöttes all markvegetation bort. Artsammansättningen förändrades dock ganska lite, och i princip återfinns samma arter på naturmarken idag som för trettio år sedan. Få nya arter har tillkommit men några av de känsligaste har minskat kraftigt. Busklavar på berghällar närmast bebyggelsen försvann t.ex. redan efter något år. Hur utvecklingsmönstret ser ut beror på vegetationstypen.
I avhandlingen presenteras också ett nytt verktyg som gör det möjligt att värdera förutsättningarna för bevarande av biologisk mångfald på fastigheter i stadsmiljö. Med detta verktyg kan miljöbelastningen på olika fastigheter jämföras, liksom olika exploaterings- och skötselalternativ. Det går också att göra uppföljningar av hur miljöbelastningen förändras över tid.
Jägmästare Oskar Forsberg, institutionen för stad och land, SLU, försvarar sin avhandling Changes over time in remnant rural vegetation within built-up areas – Recreational use, vegetation dynamics and conservation assessment.
Tid: Torsdag den 25 november 2010, kl. 09.00
Plats: Sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jari Niemelä, Helsingfors universitet, Finland
Mer information: Oskar Forsberg, 0660-37 62 76, Oskar.Forsberg@sol.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002392/ [Ref 1]
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
1. Oskar Forsberg [Ref 2]Foto: Helena Forsberg.
2. Naturmark bland bebyggelse på Järvafältet [Ref 3]. Foto: Clas Florgård.
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 4]
